Klimattullar och deras påverkan på svenska företag

Från och med den 1 januari 2026 träder EU:s system för koldioxidtullar, CBAM (Carbon Border Adjustment Mechanism), i kraft. Importörer av varor måste då köpa certifikat för att kompensera för koldioxidutsläpp vid tillverkningen av varorna. Detta syftar till att skydda EU:s industri mot koldioxidläckage och främja rättvis konkurrens.

Helén Axelsson, energi- och miljödirektör på Jernkontoret, betonar vikten av CBAM.

”CBAM är absolut nödvändigt. Den fria tilldelningen av utsläppsrätter minskar ändå…” säger hon. Systemet medför dock komplexa administrativa utmaningar för många företag.

Henrik Isakson, policyansvarig för handelspolitik på Svenskt Näringsliv, beskriver CBAM som ett ”nödvändigt ont”.

”Vi kan inte riktigt se hur man skulle kunna lösa ekvationen mellan klimatmål och konkurrenskraft utan CBAM,” förklarar han. Systemet syftar till att undvika dubbelbeskattning.

Det finns dock en oro för hur CBAM påverkar exportmarknaden, då systemet inte skyddar europeiska företag på den globala arenan.

”Våra företag säljer även på världsmarknaden…” säger Axelsson. Det kvarstår att lösa problemen för exportberoende branscher.

CBAM är fortfarande ett oprövat verktyg. Under hösten ska EU-kommissionen presentera förslag för att förenkla reglerna och göra systemet mer hanterbart. Axelsson påpekar att det är avgörande att systemet inte blir för komplicerat.

”Balansen är inte helt lätt,” menar hon.

Trots kritik ser både Svenskt Näringsliv och Jernkontoret CBAM som nödvändigt för att bevara konkurrenskraften i Europa.

”Hade alla länder prissatt koldioxid på samma sätt som EU hade vi inte behövt CBAM,” säger Isakson. Det är avgörande att systemet fungerar rättvist och effektivt.