Kostnader och risker med generell arbetstidsförkortning

Debatten kring en generell arbetstidsförkortning har väckt starka reaktioner. En förkortning av veckoarbetstiden till 35 timmar skulle kunna leda till betydande minskningar av skatteintäkterna, uppskattade till 165 miljarder kronor. Detta visar Teknikföretagens beräkningar baserade på data från Konjunkturinstitutet.

”Det skulle vara sällsynt dålig tajming att genomföra en generell arbetstidsförkortning under en orolig tid med politiska spänningar och krig inpå knuten med försämrad ekonomisk utveckling. Konsekvenserna skulle bli dåliga för var och en som lever i Sverige,” säger hon.

Flera oppositionspartier samt LO stöttar förslaget om arbetstidsförkortning med bibehållen lön. Teknikföretagen anser dock att sådana frågor bör förhandlas mellan parter på förbundsnivå, utan politisk inblandning. Det är viktigt att förstå de potentiella konsekvenserna av en sådan förändring.

Konjunkturinstitutets analyser visar att en arbetstidsförkortning kan resultera i ett årligt bortfall av BNP på 6,25 procent. För år 2024 motsvarar detta hela 400 miljarder kronor, vilket innebär minskade skatteintäkter på 165 miljarder kronor.

Att förstå hur mycket 165 miljarder kronor verkligen är kan vara svårt. Det överstiger hela den svenska försvarsbudgeten för 2025, som beräknas till cirka 140 miljarder kronor. Dessutom skulle summan kunna finansiera anställningen av 272 000 sjuksköterskor eller 250 000 grundskolelärare under ett helt år.

”Att hantera skattebortfall på 165 miljarder är minst sagt utmanande,” framhåller hon. Det föreslås att vissa vill höja skatten för höginkomsttagare för att finansiera detta förslag. En sådan skatt skulle kräva en ökning av den statliga inkomstskatten med 250 procent.

Vidare, om en arbetstidsförkortning skulle leda till minskade sjukskrivningar, är det viktigt att notera att kostnaderna för sjukskrivningar är betydligt lägre än 165 miljarder kronor. Detta innebär att även en fullständig eliminering av sjukfrånvaron inte skulle täcka kostnaderna för arbetstidsförkortningen.

Konsekvenserna av en generell arbetstidsförkortning sträcker sig också till arbetsmarknaden. Teknikföretagen har undersökt vad en sådan förändring skulle innebära för medlemsföretagen. Hälften av de större företagen skulle överväga att lämna Sverige, vilket resulterar i omfattande jobbförluster.

När en arbetstidsförkortning införs utan förhandlingar kan det leda till inga eller mycket låga löneökningar under en längre tid. Redan nu finns det exempel på förkortningar som har förhandlats fram med hänsyn till både anställdas och arbetsgivares behov.

”Det skulle vara sällsynt dålig tajming att genomföra en generell arbetstidsförkortning under en orolig tid med politiska spänningar och krig inpå knuten med försämrad ekonomisk utveckling. Konsekvenserna skulle bli dåliga för var och en som lever i Sverige,” avslutar hon.