Industrins varningar: Varslen ökar i en svag konjunktur

Industrin misstänker att varslen i den svenska sektorn fortsätter att öka, vilket framgår av en ny analys från Industriarbetsgivarna. ”Vi befinner oss inte i en vanlig situation”, säger hon.

Kerstin Hallsten, chefekonom på Industriarbetsgivarna, beskriver den tuffa ekonomiska återhämtningen som en långdragen uppförsbacke. Även om vissa delbranscher visar stabilitet, är trenden för produktionen i basindustrin nedslående.

Hallsten noterar att produktionen har minskat med 4 procent under 2024. Den tunga exportindustrin har drabbats av geopolitiska osäkerheter och hög inflation, vilket påverkar industrins konkurrenskraft negativt, säger hon.

Den svaga efterfrågan och ökad kostnadstyp pressar lönsamheten i basindustrin. Varslen har ökat kraftigt och fler kan väntas, varnar branschledarna.

Investeringstunga kunder till industriföretagen har också påverkats av räntor och inflation. Hallsten påpekar att det skett en viss återhämtning i början av året, men nu ser hon en ny nedgång för industrin.

”Handelspolitiska konflikter kring tullar har skapat negativa chocker med en stärkt krona, vilket är en nackdel för exporten”, säger hon.

Rapporten visar att företag inom basindustrin pressas hårt. Lönsamheten har påverkats av svag efterfrågan och stigande kostnader, säger hon.

Hallsten förklarar att företagen försöker hålla sig flytande genom kostnadskontroller, men varslen har ökat under 2025. ”Det är en tydlig uppgång i varsel”, säger hon.

Även om höstbudgeten och räntesänkning kan ge en viss stimulans, påverkas exporten i begränsad omfattning av andra åtgärder, säger hon.

Hon uttrycker att räntesänkningarna som genomförts kan leda till en viss återhämtning, men betonar att riskerna kvarstår. ”Vi befinner oss i en svår situation”, säger hon.

Hallsten föreslår införandet av ett permanent system för korttidsarbete som en lösning för att ge trygghet i branschen. ”Det skulle hjälpa företag som drabbas av svag konjunktur”, säger hon.

Hon framhäver att detta system skulle bidra till att bevara arbetsplatser, vilket i sin tur skulle stödja hushållens konsumtion i Sverige. ”Om människor har ett jobb att gå till så är det bättre för konsumtionen”, säger hon.