Utmaningar med lönetransparens inför EU:s direktiv

Sverige står på randen av en betydande förändring med EU:s krav på lönetransparens, som ska införas senast den 7 juni 2026. En undersökning från SD Worx visar att många svenska företag är dåligt förberedda. Endast 22 procent av de anställda anser att deras arbetsgivare är transparenta gällande lön, och över hälften hävdar att de borde få högre ersättning för sitt arbete.

Bristen på transparens utgör en märkbar utmaning. Undersökningen indikerar att nästan 20 procent av arbetsgivarna ser lön och förmåner som sin största svårighet. Dessutom upplever 30 procent av de anställda könslönegap inom sina organisationer, där endast 21 procent ser aktiva åtgärder mot ojämlikhet.
– Det finns mycket jobb kvar att göra. Transparens handlar inte bara om siffror, utan även om tydlig kommunikation kring lönepolicyer, ersättningspaket och löneökningar, säger en expert.

Flexibilitet i ersättningspaket blir alltmer aktuellt. Trettiosex procent av svenska företag erbjuder anställda möjligheten att anpassa sina ersättningspaket inom en viss budget, vilket överstiger det europeiska genomsnittet på 34 procent. Denna trend visar på en ökad vilja att anpassa sig efter individuella behov och öka medarbetarnas tillfredsställelse.

Det finns tydliga variationer i löneuppfattningar beroende på bransch. Inom hälso- och sjukvård samt socialtjänst anser hela 57 procent att de borde ha högre lön, medan 54 procent i utbildningssektorn känner likadant. Skillnaderna mellan könen är också påtagliga; fler kvinnor (52 procent) än män (47 procent) känner att de är underbetalda. Dessutom anser knappt en tredjedel av arbetstagarna att deras lön är konkurrenskraftig jämfört med branschstandard.

Vad innebär EU:s direktiv om lönetransparens? Direktivet kräver att arbetsgivare i EU ska etablera system som klargör lönestrukturer, lönepolicyer och könsskillnader. När måste direktivet vara implementerat i Sverige? Senast den 7 juni 2026 ska det vara infört i alla medlemsländer. Hur påverkar detta svenska företag? Företag måste öppna upp om sina löneprinciper och rapportera löneskillnader, annars riskerar de sanktioner. Vilka branscher är mest drabbade? Hälso- och sjukvård, socialtjänst och utbildning pekas ut som de områden där flest anställda känner sig underbetalda.