Ökande arbetslivslängd bland svenskar födda på 1950-talet

Fler svenskar väljer att fortsätta sin yrkeskarriär efter 65 års ålder. En ny rapport från Pensionsmyndigheten indikerar att personer födda på 1950-talet nu skjuter upp pensionen och har lön som sin primära inkomst i högre grad än tidigare generationer.

Under 2024 hade 36 procent av 65-åringarna lön som sin huvudsakliga inkomst, en ökning från 29 procent året innan. Samtidigt har andelen som förlitar sig på allmän pension som sin huvudsakliga inkomst minskat från 68 till 47 procent.
– Fler och fler 65-åringar har lön som huvudsaklig inkomst, och reformen med höjda pensionsåldrar har lett till färre år med utbetalningar från socialförsäkringen. Effekten är precis som avsett, säger han.

Den förändrade trenden kan kopplas till de höjda åldersgränser som trädde i kraft 2023. Dessa förändringar syftar till att säkerställa framtida pensioner i takt med att medellivslängden ökar. Rapporten visar även att män i snitt har tre år kortare tid i socialförsäkringen än kvinnor, vilket delvis beror på kvinnors längre medellivslängd.

Bland de som tog ut inkomstpension förra året hade 71 procent lön som sin huvudsakliga inkomst innan pensioneringen. Tjänstepensionens betydelse ökar markant tre år före pensionering, särskilt bland kvinnor. Inkomstgrundad sjukersättning har också ökat något under 2024.

Andelen sysselsatta i åldern 65–69 år har ökat från 14 till 34 procent sedan det nya pensionssystemet infördes 2003, vilket motsvarar en ökning med 20 procentenheter.
– Fler äldre förlänger sitt arbetsliv. Vi ser att 50-talisterna skjuter upp pensionen och arbetar längre upp i åldrarna än 40-talisterna, säger han.

Denna utveckling indikerar en tydlig förändring mot ett längre arbetsliv i Sverige.