Ökade livsmedelspriser skapar inflationstryck

I oktober har stigande priser på både glass och godis bidragit till en oväntad ökning av inflationstrycket. Även kraftiga prisökningar inom resor och energi påverkar situationen. Trots detta anser experter att Riksbanken kommer att förbli passiv.

”I närtid krävs det ganska mycket för att Riksbanken ska göra några förändringar i penningpolitiken,” säger en räntestrateg.

Den senaste statistiken från SCB visar att inflationen, mätt med KPIF, ligger på 3,1 procent. Detta bekräftar en tidigare hög preliminär siffra.

Livsmedelspriserna har stigit efter en tidigare nedåtgående trend, vilket bland annat inkluderar glass och godis. På årsbasis har matpriserna ökat med 3,7 procent.

Elen har också blivit dyrare, med en ökning på 2,9 procent jämfört med september och 21,7 procent jämfört med oktober föregående år. Prisökningarna är fler än förväntat, vilket kan indikera ett högre inflationstryck.

En annan analytiker påpekar att detta kan vara en signal om högre inflation än tidigare antaget, men han håller fast vid sin förutsägelse om att inflationen kommer att sjunka.

Enligt SEB:s räntestrateg är det viktigt att övervaka tjänsteprisernas oväntade ökning, vilket kan tyda på att svenska hushåll har mer pengar att spendera. ”Om vi väljer att lägga de pengarna på att till exempel resa så kan det synas lite i prisökningar,” säger hon.

Hon anser dock att det för närvarande inte finns anledning till oro. ”Inflationen ska ned”, tillägger hon optimistiskt.

Båda experterna är överens om att inflationen troligen är tillfälligt förhöjd och att den kommer att sjunka till runt 1 procent under 2026.

Riksbanken förväntas avvakta med att ge nya penningpolitiska signaler tills januariinflationen publiceras, vilket sker i februari. ”Då är det på räntemötet i mars som vi kan få någon riktig ändring i penningpolitiken,” avslutar hon.