Dynamiska priser kan påverka konsumenterna negativt

Priser på varor förändras alltmer som svar på efterfrågan, vilket kan leda till högre kostnader för konsumenterna.

Denna trend, där fasta priser ersätts av dynamiska priser, gör det svårt för konsumenter att jämföra kostnader, säger hon.

Historiskt har dynamisk prissättning funnits inom resebranschen men har nu även spridit sig till e-handeln.

Det handlar om att varor som säljer bra får högre priser automatiskt, och handlare kan testa högre priser för att se hur mycket konsumenterna är villiga att betala.

Maria Wiezell, konsumentvägledare, påpekar att detta skapar oförutsägbarhet, vilket orsakar klagomål från missnöjda kunder, särskilt inom resebranschen.

I oktober 2024 visade forskning från Högskolan Dalarna att ca 10 procent av svenska e-handlare använde dynamisk prissättning, en siffra som förväntas ha ökat.

Dynamisk prissättning är mest utbredd bland handlare av elektroniska produkter, medan det är ovanligare för sällanköp som vitvaror.

Fram till 2017 var dynamisk prissättning icke-existerande i e-handeln, enligt Kenneth Carling, professor i mikrodataanalys.

En studie från USA visar att e-handelsjätten Instacart kunde sätta olika priser för olika kunder genom dynamisk prissättning, vilket inte är fallet inom den europeiska marknaden, säger han.

En potentiell risk med dynamisk prissättning är att handlares algoritmer kan börja samarbeta för att samordna priser, vilket skulle kunna strida mot EU:s konkurrenslagar.

Vi har sett marknader som inte verkar fungera optimalt, men vi har inga bevis för att aktörerna bryter mot konkurrenslagstiftningen, säger hon.

I sådana fall är det handlarna, inte systemleverantörerna, som bär det juridiska ansvaret.

Kenneth Carling uttrycker att han inte är särskilt orolig för att två e-handlares system skulle börja samordna priser, men han är bekymrad över att många handlar från samma leverantörer, vilket kan leda till snabbare samarbete.