Kritik mot förslag om lönetransparens – en kostsam åtgärd

Regeringen har föreslagit att det ska bli enklare för anställda att få kännedom om kollegors löner inom likvärdiga roller. Men Camilla Gannvik, arbetsrättsjurist på Svenskt Näringsliv, ifrågasätter om dessa regler verkligen kommer att minska löneskillnaderna.

Förslaget, som nu skickats till Lagrådet för granskning, syftar till att genomföra ett EU-direktiv om lönetransparens. ”Vi flyttar fram positionerna för att utplåna lönegapet mellan män och kvinnor,” säger jämställdhetsminister, hon säger.

Skillnaden i lön mellan män och kvinnor var över tio procent 2024, och nästan hälften av den skillnaden (4,6 procentenheter) var otydlig. Förslagen inkluderar att arbetsgivare ska informera potentiella anställda om ingångslöner samt ge anställda rätt att ta del av genomsnittslöner för likvärdiga jobb.

Företag med fler än 250 anställda ska årligen rapportera löner till Diskrimineringsombudsmannen. Dessa regler föreslås träda i kraft den 1 juli i år.

Camilla Gannvik uttrycker sin kritik och påpekar: ”Syftet är gott, men den föreslagna lagstiftningen riskerar att bli en mycket kostsam åtgärd med oproportionerligt hög administrativ börda för arbetsgivare i förhållande till det resultat som kan förväntas.” Hon ifrågasätter om de nya reglerna verkligen kommer att förändra löneskillnaderna i Sverige.

Gannvik föreslår att ett mer effektivt sätt att bekämpa stereotypa uppfattningar är att fokusera på individer snarare än generella löner. ”När lönesättningen utgår från varje medarbetares faktiska arbetsinsats, styrkor, prestationer och utvecklingsvilja, stärks möjligheten att bedöma kompetens utan att låsa fast människor i traditionella könsroller,” förklarar hon.

Majoriteten av svenska arbetstagare omfattas av kollektivavtal, som har könsneutrala lönekriterier. Gannvik påpekar att dessa kriterier och det lokala arbetet för lönebildning säkerställer att löneutvecklingen baseras på individens bidrag till verksamheten snarare än kön eller andra schabloner.