Elnätets dolda kostnader – en ny analys av energipolitiken

Analys av elsystemet visar att kostnaderna ökar avsevärt på grund av brister i hur dessa beräknas, särskilt efter år av omfattande utbyggnad av förnybar energi. ”Vi riskerar snabbt eskalerande systemkostnader, utan att det reflekteras i kostnadsmåttet”, säger hon.

Under det senaste decenniet har Levelized Cost of Electricity (LCOE) blivit ett vanligt verktyg för att mäta kostnaderna för elproduktion. LCOE, trots sin användbarhet, missar avgörande systemkostnader.

Med en ökande andel väderberoende el blir LCOE:s begränsningar tydligare. Måttet fångar inte kostnader relaterade till balansen och nätets funktion. En rapport från Quantified Carbon introducerar SCBOE, ett nytt ramverk som syftar till att dela upp kostnaderna i olika komponenter.

SCBOE gör att vi kan synliggöra kostnader för exempelvis spillproduktion och nätförstärkningar. Denna analys visar att kostnadseffektivitet i elsystemet bygger på interaktionen mellan olika energikällor, snarare än att maximera ett specifikt kraftslag.

Enligt rapporten från IEA 2025 är onshore vind fortfarande den mest kostnadseffektiva energikällan. ”Onshore wind remained the most affordable source of new generation globally in 2024, with a weighted average LCOE of USD 0.034/kWh, followed by solar PV (USD 0.043/kWh),” säger hon.

Trots att LCOE har använts som en styrande indikator för investeringar, reflekterar det inte alltid de verkliga kostnaderna för systemet. ”LCOE är ett mått för kostnaden om du ska investera i en resurs, en teknik”, säger hon.

När kostnader som uppstår vid leverans av el inkluderas, blir bilden av billig el mer komplex. Det handlar om att anpassa produktionen till efterfrågan och att hantera variationer.

SCBOE framhäver kostnader som uppstår i balans, nät och flexibilitet, vilket ger en mer rättvisande bild av vad el faktiskt kostar. ”SCBOE är ett sätt att synliggöra hur kostnaderna faktiskt uppstår i elsystemet”, säger hon.

Det nordiska elsystemet är ett exempel på hur olika energikällor kan komplettera varandra. Norges vattenkraft, Danmarks vindkraft och Sveriges kärnkraft bidrar alla till ett stabilt och lågkoldioxidsystem.

För att uppnå kostnadseffektivitet bör energipolitiken fokusera på ett robust och kostnadseffektivt elsystem snarare än enbart på att minimera produktionskostnaderna. ”Det är först när man tar med hela kostnadsbilden och ser hur olika tekniker samverkar i systemet som man kan fatta hållbara beslut framåt”, säger hon.