Svensk skola under debatt: Friskolors roll och framtid
Publicerad januari 20, 2026
Publicerad januari 20, 2026

Den svenska utbildningen, trots kritik och debatt, fortsätter att fungera i sin nuvarande form. Debatten kring friskolor har intensifierats, särskilt under valperioder, men kommunerna upplever en annan verklighet än den som framhävs på nationell nivå. ”Jag tror inte att alla alltid är medvetna om att man väljer en friskola utan man väljer en skola som man vill ha för sina barn”, säger en kommunalråd, refererande till den valfrihet som föräldrarna eftersträvar.
Sedan valfrihetsreformen trädde i kraft på 1990-talet har Sverige sett en ökning av fristående skolor. Många av dessa skolor är vinstdrivande, men det finns också icke-vinstdrivande alternativ. I storstäderna är det vanligt att barn går i friskolor, medan mindre kommuner ofta saknar sådana alternativ. ”Vart skulle alla elever ta vägen” ifrågasätter vissa kommunpolitiker, då det finns oro för att stängningar kan leda till att elever får färre alternativ.
De senaste åren har tillväxten av friskolor stagnerat, vilket kan hänföras till minskade elevkullar och ökade krav på nyetableringar. Vänsterpartierna har gjort friskolefrågan central, särskilt när det gäller vinstintressen. ”Vi vill fasa ut vinstintressen ur skolan”, meddelar en partiledare. Denna debatt står i kontrast till kommunernas verklighet där många friskolor fortfarande anses fungera väl.
Exempelvis i Västerås har kommunen ett valfrihetsindex som visar att det finns ett antal friskolor som erbjuder bra utbildningar. ”Vi har olika friskolor som jag skulle säga fungerar väldigt väl”, förklarar en kommunalråd. Det är dock viktigt att notera att det finns variationer i kvalitet och att vissa friskolor kan ha problem som snabbt måste åtgärdas.
Utvecklingen av friskolor har gått i cykler. Under perioden av stor elevtillströmning på 1990-talet behövdes fler skolor, vilket ledde till att många friskolor öppnades. Idag, med minskad elevtillströmning, har kritiken mot friskolor ökat, och kommuner har svårt att säkerställa kvaliteten i undervisningen. ”Det handlar om kvalitet i skolan och att ge den utbildning som eleverna har rätt till”, säger en kommunalråd.
Det är också värt att notera att friskolor kan bidra till en mer mångfaldig utbildningsmiljö. I Finspång exempelvis, finns friskolor som kompletterar det kommunala utbudet snarare än konkurrerar. ”Vi ser att friskolorna kompletterar det kommunala utbudet snarare än konkurrerar ut det”, förklarar en utbildningsråd. Detta tyder på att friskolor kan fylla viktiga luckor i det svenska utbildningssystemet.
Trots den pågående debatten är många föräldrar mer intresserade av att säkerställa en bra utbildning för sina barn än av de politiska diskussionerna. ”Den politiska debatten om vinster är mer nationell”, påpekar en kommunalråd. Det är tydligt att valet av skola handlar mer om att hitta rätt alternativ för barnen istället för att navigera i den politiska retoriken.
Friskolor i Helsingborg bedöms också utifrån hur de hanterar sina resurser. ”Vi har många friskolor som gör ett fantastiskt jobb”, säger en kommunalråd och betonar vikten av transparens i hur skattepengar används. Samtidigt är det tydligt att det finns en oro kring vinstdrivande skolor och hur de påverkar utbildningens kvalitet.
I Linköping upplever man en mättad marknad och har sett hur vissa ansökningar om nya friskolor har avslagits. ”Jag tror att marknaden är mättad”, säger en ordförande i bildningsnämnden. Även här påpekas vikten av att friskolor erbjuder alternativ som kompletterar de kommunala skolorna.
Den framtida utvecklingen av friskolor och deras roll i det svenska utbildningssystemet kommer sannolikt att fortsätta vara en het fråga. ”Jag tror att föräldrarna skulle vara väldigt upprörda om friskolor läggs ned och kommunen tar över”, avslutar en kommunalråd och belyser vikten av att upprätthålla valfriheten för föräldrar och elever.