Europas potentiella ekonomiska påverkan på USA

Diskussioner om motåtgärder mot Trumps möjliga hot växer efter Grönlandskrisen. Ekonomer varnar för att dessa åtgärder kan vara för riskfyllda.

Medan pensionsfonder minskar sina innehav av amerikanska statspapper, ställs en viktig fråga: Kan Europas finansmarknader påverka USA:s ekonomi? ”Fler börjar ställa frågan om det faktiskt är möjligt,” säger en ekonom.

Narrativet ”Sell America” har stärkts efter Grönlandskrisen, där investerare minskar sin exponering mot amerikanska tillgångar. Samtidigt diskuteras möjligheten att använda amerikanska statspapper som ett påtryckningsmedel.

Robert Bergqvist, seniorekonom på SEB, beskriver detta som kraftfullt men riskfyllt. Lars Calmfors, nationalekonom, varnar för möjliga motdrag från USA.

Under måndagen, när spänningarna runt Trumps tullhot var som störst, noterades rörelser på marknaden. Jesper Fjärstedt, valutaanalytiker, rapporterade om en ökning av amerikanska räntor och minskad efterfrågan på statspapper.

Nyheter om att danska och svenska pensionsfonder avyttrar sina amerikanska statspapper bidrar till den oroande trenden. En samordnad försäljning av dessa papper kan leda till högre räntor och dyrare refinansiering för USA.

Bergqvist framhåller att diskussionen i sig visar att många undrar om detta verkligen är möjligt. Om räntorna stiger kan det påverka investeringar negativt i USA, särskilt inför mellanårsvalen.

Men detta strategiska vapen kan också slå tillbaka. Bergqvist varnar för att en sådan åtgärd skulle kunna öka global fragmentering och leda till negativa effekter för den amerikanska ekonomin.

Calmfors menar att USA kan svara på ett sådant hot genom att omstrukturera sin statsskuld. Han påpekar att det är svårt att helt utesluta några åtgärder i Trumps politik.

Johan Löf, USA-ekonom, påpekar att det internationella finansiella systemet är USA:s hemmaplan och att det finns risker med att utmana deras maktställning. En sådan väg kan vara farlig.

I Handelsbankens prognos förväntas en snabb deeskalering av tullhoten, men risken för ett handelskrig bedöms som låg. Löf erkänner att det finns många faktorer som påverkar marknaden.

Det är viktigt för företag och hushåll att vara förberedda på framtida volatilitet. Löf uppmanar till ökad medvetenhet kring risker och att ha en plan för att hantera osäkerhet.

USA:s oförutsägbarhet kan minska dess status som en säker investeringsdestination. Löf varnar för att om USA inte längre ses som en attraktiv marknad, kommer diversifieringen bort från amerikanska tillgångar att fortsätta.

Bergqvist tror att synen på amerikanska obligationer kommer att förändras över tid. Han anser att Trump är i ett beroendeförhållande av att attrahera kapital.

Frankrikes president Macron nämnde möjligheten att sälja obligationsinnehav utan att utesluta USA, vilket kan ses som en långsiktig lösning för Europa.

Calmfors påpekar att det är osannolikt att tullinkomsterna skulle väga upp för eventuella förluster. ”Höjer man tullsatserna över en viss punkt minskar istället intäkterna,” säger han.