Högsta domstolen underkänner Trumps tullstrategi
Publicerad februari 21, 2026
Publicerad februari 21, 2026

USA:s högsta domstol har fastslagit att Donald Trumps handelstullar strider mot lagen, vilket utgör ett betydande nederlag för presidenten. Han har nu aviserat nya globala tullar på tio procent som ett svar på domslutet.
”De är en skam för vårt land,” säger han under en presskonferens som hölls på fredagskvällen, riktad mot domarna som gått emot honom.
Domstolens beslut, som fattades med röstsiffrorna 6–3, handlar om att över 1 000 amerikanska företag har drivit frågan i domstol. De har krävt ersättning för de globala tullar som Trump meddelade i april förra året, vilket han kallar ”Befrielsedagen”.
Trump menar att domarna har låtit sig påverkas av ”utländska intressen”. ”De är dårar och knähundar åt radikala vänster-demokrater och Rinos,” säger han.
Vid presskonferensen informerar han om de nya tullarna som ska läggas ovanpå de befintliga. Trump har vid upprepade tillfällen sagt att tullarna är en av de viktigaste frågorna i USA:s historia, med en varning om ekonomiska konsekvenser om domslutet inte går hans väg.
Trots hans ståndpunkt har tullpolitiken mött motstånd från flera håll, inklusive libertarianska och företagarvänliga grupper som traditionellt stöder Republikanerna. Enligt undersökningar har tullarna även ett begränsat stöd bland väljarna.
Enligt amerikansk lagstiftning är det kongressen som ska besluta om tullar. Trump har dock hävdat att han har rätt att införa tullar utifrån ett påstått ekonomiskt nödläge.
Den konservative domaren Brett Kavanaugh, som tillsattes av Trump, var en av de som röstade emot att ogiltigförklara tullarna. ”Tullarna som föreligger kan anses vara både rimliga eller orimliga rent politiskt. Men vad gäller lagtext, historia och prejudikat är de helt klart förenliga med lagstiftningen,” skriver han.
Kavanaugh framhåller att det som domstolen har beslutat är att Trump, bildligt talat, har fyllt i fel formulär för att driva igenom sin tullpolitik.
Från Vita huset har det tidigare framkommit att alternativ kommer att övervägas om domstolen ger ett ogynnsamt besked. Dessa alternativ är oftast mer komplicerade eller begränsade i jämförelse med presidentens nödbefogenheter.
Flera amerikanska importföretag har också begärt återbetalning för tullavgifter. Denna fråga har dock inte prövats av domstolen och kan handla om uppemot 1,5 biljoner kronor som kan bli aktuella för återbetalning.