Fattigdomsökning i Sverige: En djupgående analys

Enligt senaste siffror har antalet svenskar som upplever sig som ”allvarligt fattiga” nästan tredubblats jämfört med för fyra år sedan. Timbroekonomen hänvisar till inflationens påverkan. Sociologiprofessorn förklarar att urholkade bidrag bidrar till detta. ”Vi har varit ledande internationellt men nu är vi ett medelmåttigt välfärdssamhälle,” säger hon.

Diskussionen kring fattigdom är komplex och det finns olika sätt att mäta den. Faktisk fattigdom, relativ fattigdom och självupplevd fattigdom är några exempel. Statistiska centralbyråns (SCB) data om levnadsförhållanden baseras på individernas egna uppgifter.
År 2021 rapporterade SCB att 150 000 svenskar levde under kategorin ”Allvarlig materiell och social fattigdom”, en siffra som stigit till 408 000 år 2025.

Ökningen är särskilt betydande bland personer med utländsk bakgrund, men även de med svensk bakgrund har sett en liknande ökning. ”Det har ökat dramatiskt, från en väldigt låg nivå. Sverige har tidigare haft låga siffror gällande extrem fattigdom, men under 2020-talet har det förändrats,” säger hon.
Utvecklingen har pågått sedan 1990-talet.

Det har funnits politiska målkonflikter mellan arbetslinjen och social trygghet, oavsett regering. ”De senaste decennierna har vi haft en slagsida mot arbetslinjen,” förklarar hon.
Bidrag som bostadsbidrag och a-kassan har inte anpassats efter inflationen, vilket skapar problem för de som är i behov av stöd.

Det finns begränsade vetenskapliga belägg för att lägre ersättningar effektivt motiverar till arbete. ”Då har man ofta inte förstått vad det är för situation som människor befinner sig i. De är ofta begränsade av sjukdomar och andra hinder,” fortsätter hon.

Fredrik Kopsch, chefsekonom på Timbro, anser inte att klyftorna har ökat, och menar att sådana argument ofta kommer från vänsterhåll.
”Reallönerna har ju ökat för alla människor fram till 2021. Alla har det bättre idag, även om vissa kan ha fått det sämre,” säger han.

Kopsch framhäver att inflationen är en avgörande faktor. Vidare noterar han att reallönerna var som högst 2021, innan priserna sköt i höjden.
”Vi var då med historiska mått mätt absolut rikast i Sverige,” säger han, vilket kan förklara varför många känner sig fattigare.

Det finns en överenskommelse mellan Timbros ekonom och sociologiprofessorn: inflationen drabbar de fattiga hårdast.
Kategorin ”materiell och social fattigdom” innebär att man inte kan upprätthålla en viss levnadsstandard.

För att klassas som ”allvarligt fattig” måste en person inte ha råd med sju eller fler av följande 13 poster: kunna betala oförutsedda utgifter på 14 000 kronor, ha råd med semester, kunna betala skulder, hålla bostaden varm, ha tillgång till bil och internet, ersätta slitna möbler och kläder, samt delta i sociala aktiviteter.

Källa: SCB