Svensk industri står stark trots oklara tullregler

De senaste amerikanska tullarna markerar en omfördelning snarare än en strikt åtstramning. Den juridiska och politiska osäkerheten utmanar företagen som har affärer med USA.

President Donald Trumps beslut att öka de globala tullarna till 15 procent under 150 dagar innebär inte en dramatisk förändring, men skapar ny osäkerhet för företag och handelspartner. Det säger hon.

”Den genomsnittliga tullnivån är ungefär densamma som tidigare. Skillnaden är att tullarna nu slår mer jämnt mellan länder,” säger hon.

Den nya tullordningen innebär att vissa länder får höjda tullar, medan andra får lättnader. Det råder stor oenighet kring hur tidigare handelsavtal ska hanteras, med EU som nu skjutit upp ratificeringen.

”Det är svårt att binda sig när spelreglerna kan ändras igen om fem månader,” påpekar hon.

Den juridiska processen kring tullarna är också en osäkerhetsfaktor, där amerikanska importörer nu driver rättsprocesser mot den amerikanska staten. ”Det här är mål mellan amerikanska företag och staten. När domstolar fattar beslut är det utanför andra länders kontroll,” säger hon.

För EU finns det en risk att man ger eftergifter till USA utan att veta om de amerikanska tullarna kommer att bedömas som lagliga. ”Varför ska EU sänka sina tullar mot USA om det senare visar sig att USA:s egna tullar inte håller juridiskt?” undrar hon.

Svensk industri har dock hanterat situationen relativt väl. Trots att USA är en viktig handelspartner har exporten kunnat omdirigeras till andra marknader. ”Den export vi tappat till USA har i stor utsträckning ersatts av ökad export till andra regioner,” säger hon.

Hon lyfter fram möjligheten av en starkare europeisk konjunktur, särskilt i Tyskland, som kan stödja svensk export ytterligare. ”Många svenska och europeiska företag har dessutom redan produktion i USA. Det gör dem mindre känsliga för tullarna,” säger hon.

Tullarna påverkar dock i hög grad amerikanska företag och konsumenter. En analys visar att över 90 procent av kostnaderna har bärts av amerikanska importföretag och hushåll. ”I praktiken fungerar tullarna som en skattehöjning på import,” säger hon.

Målen som Trump-administrationen har satt upp har varit svåra att uppnå. ”Industriproduktionen har i bästa fall stått still, och industrisysselsättningen har fortsatt att minska. Däremot har priserna på många varor stigit, vilket urholkar köpkraften,” säger hon.

På kort sikt har USA ””lappat ihop”” sitt tullsystem, men osäkerheten är större än på länge. ”Man trodde att alla bitar hade fallit på plats. Nu vet vi inte längre vad som gäller – vare sig för företag, investerare eller handelspartner,” säger hon.

EU måste nu avvakta och försöka förstå de nästa stegen från Washington. ”Det är tillräckligt svårt för EU att hitta en gemensam linje. Nu måste man dessutom försöka förstå vad Trumps plan B och C är,” avslutar hon.