Analyser av prisökningar: Ingen dold avans hos handlare

Två betydande rapporter från Konjunkturinstitutet och Matpriskommissionen ifrågasätter myten om att svenska handlare skulle smyghöja matpriserna för ökad vinst. ”Det här är hårda fakta som krossar myten om giriga handlare”, säger hon.

Konjunkturinstitutet har genomfört flera studier av prisutvecklingen i Sverige och nyligen publicerat en specialstudie som utforskar orsakerna till livsmedelspriserna under de inflationsdrabbade åren 2022–2023.

Studien visar att prisökningarna från 2019 till 2023 främst berodde på ökade kostnader för insatsvaror och löner. Det har alltså inte skett några extra prispåslag, och intäkterna för livsmedelsindustrin har minskat.

Analysen bekräftar att varken dagligvaruhandeln eller livsmedelsindustrin har höjt priserna utöver vad som är nödvändigt. Matpriskommissionen noterar att priserna för svenska livsmedel har följt historiska och internationella trender.

HUI Research framhåller att dessa rapporter klart avfärdar föreställningen om giriga handlare, där många butiker istället har drabbats av förluster. Prishöjningar på produkter som kaffe och nötfärs beror på importproblem och minskad köttproduktion.

Enligt Matpriskommissionens analys har svenska matpriser inte stigit onormalt, och Thomas Eisensee, forskningschef vid Konjunkturinstitutet, påpekar att det saknas tecken på avvikande utveckling jämfört med historiska mönster.

William Lindquist vid HUI Research förklarar vidare, ”Tyvärr har debatten varit känslomässig och snedvriden under lång tid och handlare har slängts under bussen. Rapporterna visar att dagligvaruhandeln inte höjer priserna mer än vad som krävs.”

Han betonar också att de ekonomiska svårigheterna har drabbat handlarna hårt. Exempelvis upplever Sverige en historiskt låg korpopulation, vilket ytterligare har påverkat köttpriserna.

Till sist påminner Lindquist om att konsumenter måste vara medvetna om att prisfluktuationer ofta har naturliga förklaringar, och att debatten om matpriserna bör baseras på fakta, inte känslor. ”Det är viktigt att veta detta i en debatt där få utspel baseras på fakta,” säger han.