Kritik mot studie om friskolor: Föråldrad statistik ifrågasatt

En ny studie hävdar att elever i vinstdrivande friskolor har lägre livsinkomster än de som gått i kommunala gymnasieskolor. Men experter ifrågasätter studiens relevans. ”Det största problemet med studien är att den inte säger något om dagens skola”, säger hon.

Studien, som presenteras vid Handelshögskolan i Stockholm, visar på en skillnad i livsinkomst på 200 000 kronor, baserat på data från åren 1995 till 2015. Men Stefan Stern, en av kritikerna, anser att avhandlingen är föråldrad.

Han påpekar att många av de fristående gymnasieskolorna har förändrats avsevärt sedan dess. ”Många av de fristående gymnasieskolorna som startades under den perioden ser idag väldigt annorlunda ut”, säger han.

Stern betonar att friskolor under 1990-talet befann sig i en uppbyggnadsfas med lägre andel behöriga lärare än kommunala skolor. ”De har nu vuxit till några av Stockholms största skolor med stora campus”, säger hon.

Gabriel Heller Sahlgren, skolforskare vid IFN, stödjer Sterns synpunkter och påpekar att den aktuella statistiken är inaktuell. ”Studien är välgjord men har svagheter”, säger hon.

Tidigare forskning visar dessutom att friskolor är bättre på att få elever att gå vidare till högskola. Kritiker hävdar att resultaten kan påverkas av faktorer utanför skolans kontroll. Karin Edmark, universitetslektor, framhäver att elever i friskolor får högre betyg och en högre sannolikhet att avsluta sina studier.

Stern avslutar med att betona vikten av att använda aktuell data för att bedöma skolors resultat. ”Verkligheten har helt enkelt sprungit förbi den här studien”, säger hon.