Byråkrati hindrar AI-förbättringar inom vården

Trots att teknologin utvecklas snabbt, är implementeringen inom vården alltjämt långsam, enligt debattörerna.

Sverige strävar efter att bli ett föregångsland inom AI i offentlig sektor. Men vårdpersonal brottas fortfarande med utdaterade journalsystem från 90-talet, framhåller chefer för flera vårdföretag.

En läkare i primärvården kan spara upp till en timme per dag med hjälp av AI som skriver journalanteckningar. Inom cancervården kan AI analysera vävnadsprover på en timme istället för flera dagar, lyfter debattörerna fram.

Region Gävleborg nämns som ett framstående exempel, men det finns hinder. Stora delar av vården är fortfarande fast i föråldrade system, vilket får en sjuksköterska att spendera i snitt fem timmar per dag vid datorn, med över 30 inloggningar till olika IT-system.

Regeringens nya AI-strategi har som mål att Sverige ska bli världsledande inom offentlig förvaltning. Men liknande löften har gjorts tidigare, som det om att bli bäst på e-hälsa för tio år sedan, vilket misslyckades.

Debattörerna kräver nu konkreta reformer, såsom att ge patienter makten att digitalt välja vårdgivare, skapa en gemensam nationell IT-infrastruktur, och att öka samarbetet med privata aktörer som redan ligger i framkant.

”Vi har varken råd eller tid med fler havererade satsningar,” skriver de.

Debattartikeln publicerades i Di Debatt och undertecknas av Yamin Granberg, Sofia Palmquist, Ann Söderström och Britta Wallgren.