Amerikansk statsskuld når rekordnivåer – framtiden osäker
Publicerad april 27, 2026
Publicerad april 27, 2026

Den amerikanska statsskulden har nått alarmerande höga nivåer, en situation som för ett decennium sedan skulle ha ansetts otänkbar. Enligt IMF uppgår den totala statsskulden till 123,9 procent av BNP och beräknas överstiga 140 procent före utgången av 2031. För att sätta detta i perspektiv: USA lånar idag omkring 7 miljarder dollar dagligen för att finansiera sina löpande utgifter, enligt RSM.
Vad har lett till denna situation? Den amerikanska statsskulden är nu 39 000 miljarder dollar. För att förstå hur USA hamnat här behöver vi granska två betydande ekonomiska chocker. Den globala finanskrisen 2008 till 2009 och covid-19-pandemin 2020 resulterade i massiva stimulanspaket.
”Två mycket stora chocker på lite mer än ett decennium är högst ovanligt. Det är nästan ett sekel sedan USA senast upplevde en chock lika stor som den globala finanskrisen, under den stora depressionen”, säger hon.
Nordeas chefstrateg Josephine Cetti förklarar den aktuella dynamiken: ”I kristider är det normalt att de offentliga utgifterna ökar eftersom staten stöttar ekonomin samtidigt som skatteintäkterna minskar. Men istället för att dra ner på utgifterna när krisen är över, har de stannat kvar på en väldigt hög nivå.”
Men det är inte bara de finansiella chockerna som skapat denna situation. Enligt analys från Auerbach finns det en tydlig politisk dimension. ”De skattehöjningar som demokraterna vill ha är oacceptabla för republikanerna, och demokraterna är lika emot de utgiftsnedskärningar som republikanerna vill ha”, säger han.
Politikerna tenderar att prioritera kortsiktiga vinster snarare än att skapa en hållbar och långsiktig finanspolitik. En central faktor bakom den växande skulden är beslut om skattesänkningar utan motsvarande minskningar av utgifterna. Skattelagarna från 2017, Tax Cuts and Jobs Act (TCJA), innebar sänkta skatter utan full finansiering.
Under juli 2025 undertecknade president Trump ”One Big Beautiful Bill Act” som permanent förlänger skattesänkningarna från 2017 och inkluderar nya skattelättnader. Congressional Budget Office (CBO) uppskattar att denna reform kommer att addera 3,4 biljoner dollar i primärunderskott under det kommande decenniet.
Nordea påpekar att skattereformen inte visar några tecken på att USA kommer att minska sina utgifter. IMF noterar att räntekostnaderna har ökat till nivåer som överstiger försvarsbudgeten. Enligt IMF har de amerikanska räntekostnaderna ökat från cirka 2 procent av BNP före pandemin till 4,2 procent under 2025.
Detta skapar en negativ skuldspiral, där stigande skuld kräver ökad obligationsutgivning, vilket leder till högre räntor och därmed mer lån. Räntekostnaderna på statsskulden överstiger nu USA:s försvarsbudget, skriver IMF i sin rapport ”High Debt, Hard Choices”.
Situationen är allvarlig men inte akut. Nordea anser att även om skuldsituationen inte är en kris omedelbart, är den på lång sikt ohållbar. ”Den stora uppgörelsen, där investerare globalt får nog och våra investeringar påverkas allvarligt, ligger troligen längre fram”, säger Cetti.
IMF varnar för att det är avgörande att USA presenterar en trovärdig plan för att konsolidera sin ekonomi. Ju längre man skjuter upp åtgärder, desto mer abrupt kan de bli. Den nuvarande trenden indikerar att räntekostnaderna fortsatt kommer att öka, och den politiska polarisationen gör det svårt att genomföra nödvändiga reformer.