Kärnkraftens återuppvaknande i svensk politik

Kärnkraften har under de senaste åren genomgått en markant förändring i den svenska politiska debatten. Från att ha varit en försummad fråga i Kristdemokraternas agenda har den blivit en central punkt inför valet 2022, skriver SvD Näringsliv.

Inför valet 2018 befann sig Kristdemokraterna i en svår situation och sökte nya profilfrågor. Partiledaren Ebba Busch tog då modigt upp kärnkraften som en viktig aspekt av energi- och klimatpolitiken. Detta initiativ ledde till att Moderaterna, Liberalerna och Sverigedemokraterna började stödja samma linje, vilket skapade en enad front inom högerpolitiken.

Kärnkraftens ställning har förändrats dramatiskt. Tidigare ansågs den vara både politiskt och ekonomiskt omöjlig, särskilt efter Fukushima-olyckan 2011 och år av låga elpriser. Men med den kraftiga ökningen av elpriserna under energikrisen 2021–2022 blev kärnkraften åter aktuellt.

Högerpartierna kopplade denna prisökning till nedläggningen av kärnkraft och gjorde energipolitiken till en avgörande stridsfråga i valrörelsen, enligt SvD. Stöd kom även från näringslivet, som efterfrågade en stabil elproduktion och statliga investeringar.

Två framträdande personer i näringslivet som nämns i sammanhanget är Jacob Wallenberg, ordförande för Svenskt Näringsliv, och vd Jan-Olof Jacke, vilka har bidragit till att återuppväcka frågan på den politiska agendan, säger hon.

SvD Näringsliv belyser hur Buschs satsning på kärnkraft har blivit en oväntad framgång i valkampanjen, vilket visar på den dynamiska förändringen inom svensk energipolitik.