Vårdpersonalens varsel trots politiska löften: En kritisk situation i Stockholm

Trots Socialdemokraternas påståenden om att inga varsel skulle ske inom vården har oroande statistik från Arbetsförmedlingen avslöjat en annan verklighet. Oppositionen, särskilt Moderaterna, har uttryckt stark kritik. ”Man har motiverat skattehöjningar och annat just för att freda vården från varsel och nu ser vi då svart på vitt att motsatsen har blivit fallet”, säger en av kritikerna.

Under den nuvarande mandatperioden har över 2 500 vårdanställda varslats, vilket har lett till allvarliga konsekvenser för vårdtillgången och kvaliteten. Siffrorna visar på minskad tillgänglighet, längre köer och försämrad vård. Oppositionen anser att patienternas rätt till vård har blivit lidande.

Moderaterna i Region Stockholm har begärt ut statistik och konstaterat att 2 519 personer inom hälso- och sjukvården har varslats under 2023, 2024 och 2025. ”Ganska anmärkningsvärda siffror, tycker jag personligen. Framför allt mot bakgrund av det höga tonläget man har haft från Socialdemokraternas sida”, säger en av oppositionsledarna.

Det är också värt att notera att det totala antalet varsel inom vård och omsorg i länet kan vara ännu högre, med 6 098 personer rapporterade under de aktuella åren, vilket inkluderar även andra yrkesgrupper inom vården. ”Om man lägger ner mottagningar och varslar sjukvårdspersonal så minskar kapaciteten i systemet och möjligheten att ge vård i tid”, säger kritikerna.

Socialdemokraterna har vid upprepade tillfällen hävdat att de prioriterat sjukvården för att undvika varsel, men statistik tyder på det motsatta. Aida Hadžialić, finansregionråd, har tidigare uttalat: ”I Region Stockholm har vi prioriterat sjukvården och lyckats undvika varsel”.

Moderaterna framhäver att den ökande vårdköerna och försämrad kvalitet står i kontrast till Socialdemokraternas påståenden. ”Det är ett relativt rakt samband mellan det och att Stockholm är den enda regionen i hela Sverige där vårdköerna ökar på totalen”, säger en av representanterna.

Även om vissa varslade kan ha fått nya anställningar inom offentlig sektor kvarstår en nettoförlust av vårdpersonal. ”Det huvudsakliga problemet är att vårdköerna i Stockholm har blivit längre samtidigt som undersökningar visar på sämre vårdkvalitet”, menar oppositionsledaren. Kritik har också riktats mot arbetsvillkoren inom ambulanssjukvården, som har påverkat anställdas beslut att stanna.

Axel Conradi understryker vikten av valfrihet för både patienter och vårdanställda. ”När man lägger ner vård i extern regi av ideologiska skäl, då minskar ju också möjligheten för människor att välja arbetsgivare. Det är också ett stort problem, skulle jag säga”, säger han. Enligt honom behöver vården förändras för att säkerställa att patienter får den vård de behöver i tid.