Ekonomisk återhämtning hotad av globala faktorer

Svensk ekonomi visar tecken på stagnation, enligt färska uppgifter från Svenskt Näringsliv. Den pågående konflikten i Mellanöstern utgör ett betydande hot. ”Företag skjuter upp sina investeringar”, säger chefsekonom Sven-Olov Daunfeldt.

Denna situation påverkar både energitillgång och stökar till flera leveranskedjor. Därtill finns det fortsatt osäkerhet i handelspolitiken och ett ökat konkurrenstryck på grund av Kinas växande roll i den globala handeln. I Svenskt Näringslivs företagarpanel noteras att förväntningarna på försäljning, investeringar och anställningar återigen har dalat.

Detta sammantaget tyder på att den förväntade återhämtningen i svensk ekonomi har stannat upp. Tillväxtprognoserna visar 2,3 procent för 2026 och 2,9 procent för 2027.

– Den efterlängtade återhämtningen har fått sig en törn. Osäkerheten i omvärlden gör att företag skjuter upp sina investeringar och att hushållen håller igen. Ännu förväntas effekterna av den geopolitiska oron bli hanterbara, men blir kriget i Mellanöstern utdraget finns risk för betydligt allvarligare konsekvenser på svensk ekonomi, säger hon.

En potentiell risk är att störningar i leveranskedjor kan återigen leda till pristryck. Oljepriser har stigit kraftigt, och om konflikten i Mellanöstern kvarstår, kan dessa prisökningar sprida sig till andra sektorer av ekonomin. Terminsmarknaden visar dock tecken på en nedgång i oljepriserna.

– Blir kriget inte utdraget är det mest sannolika att effekterna på inflationen denna gång blir mindre än då Ryssland invaderade Ukraina och att Riksbanken avvaktar med förändringar i penningpolitiken. Men osäkerheten är stor och höjda räntor skulle förstås ytterligare försämra konjunkturläget, säger hon.

Utmaningarna på arbetsmarknaden kvarstår. Arbetslösheten förväntas nå 8,5 procent 2026 och sjunka till 8,0 procent 2027, vilket fortfarande är högt. De strukturella problemen på arbetsmarknaden kvarstår, och trots hög arbetslöshet är kompetensförsörjningen en stor utmaning för växande företag.

– Problemen på arbetsmarknaden är strukturella och måste ses i ett annat perspektiv än det konjunkturella. Svensk ekonomi har även andra strukturella problem som gör att tillväxten under lång tid varit svag. Det behövs omfattande strukturreformer på flera områden för att vända utvecklingen, avslutar hon.