Inflationens inverkan på räntebeslut

Sannolikheten för att Riksbanken, ledd av Erik Thedéen, kommer att höja styrräntan under året är nu under 50 procent, enligt aktuella marknadsbedömningar. Detta ger positiva signaler för hushåll och företag med hög belåning.

Inflationen i de större ekonomierna inom eurozonen faller snabbare än vad många förväntat sig. Detta minskar behovet av räntehöjningar från både ECB och Riksbanken, vilket ses som en fördelaktig utveckling, säger hon.

Amanda Sundström, räntestrateg på SEB, beskriver veckans preliminära inflationsdata för juni som följande: ”Överlag är det en tydlig riktning nedåt i allting.” Den detaljerade inflationssiffran för eurozonen publiceras på onsdag, och den första beräkningen för Sverige kommer därefter.

Sundström framhåller att den svenska inflationssituationen påverkas av politiska åtgärder, såsom sänkt matmoms och bensinskatt. ”Det hjälper Riksbanken”, lyfter hon fram.

Det lägre inflationstrycket innebär att ECB och Riksbanken har mindre incitament att höja räntan. ”Nu har vi fått goda nyheter vad gäller inflation flera gånger de här senaste veckorna”, säger hon.

Marknadens förväntningar på en räntehöjning från Riksbanken har redan fallit under 50 procent, mycket lägre än tidigare beräkningar som indikerade nästan 100 procent. Nästa beslut från Riksbanken kommer den 20 augusti.

Styrräntan påverkar främst korta boräntor, som förväntas förbli stabila under den närmaste tiden. Däremot kan boräntor med längre bindningstider stiga, beroende på förväntningar på framtida räntehöjningar och det ökade behovet av statlig finansiering, enligt experter.

Robert Boije, chefsekonom på SBAB, gör en liknande bedömning. ”Vi tror att Riksbanken inte höjer styrräntan i år och då bör den rörliga bolåneräntan ligga någorlunda still.” Han tillägger att eventuella ökningar av långa räntor kan bero på låga bankmarginaler, men betonar att detta beror på stabilitet i Hormuzsundet.