Sverige röstade för EU:s nya elnätspaket trots kritik

EU-kommissionens förslag om att svenska elkunders avgifter ska användas för investeringar i det gemensamma europeiska elnätet har väckt starka reaktioner. Efter att det uppdaterade nätpaketet röstats igenom i ministerrådet kvarstår dock flera osäkerheter. ”Kommissionens grundidé är feltänkt från början,” säger en expert på området.

Under vintern presenterade EU-kommissionen ett nätpaket med avsikt att använda medlemsländernas flaskhalsintäkter för investeringar i elnätet. För Sveriges del skulle detta innebära att medel avsedda för landets eget elnät skulle omdirigeras till projekt i andra länder.

Frågan har varit under diskussion på EU-nivå många gånger, och nu har en version av paketet godkänts med ett flertal ändringar. ”Det är ett viktigt steg i rätt riktning,” säger en klimat- och energiexpert.

Paketet innehåller nu omformuleringar angående användningen av flaskhalsintäkterna. Inledningsvis ville kommissionen att 25 procent av intäkterna skulle gå till EU-satsningar, men detta har nu justerats till en gradvis ökning från 10 procent till maximalt 25 procent fram till 2031.

Vidare framgår det att de investeringar som ska finansieras måste ha en koppling till det land som betalat avgiften. Detta innebär att svenska medel inte kan användas i helt andra delar av Europa, vilket var en punkt i det ursprungliga förslaget.

Den svenska regeringen har också drivit på för att flaskhalsintäkterna ska kunna användas mer flexibelt, till exempel för elstöd vid kriser. ”Sverige har drivit på för att medlen ska kunna användas till mer än bara kablar,” förklarar en expert.

Sverige har under flera år upplevt stora elprisskillnader, vilket lett till höga flaskhalsintäkter. Vid årsskiftet rapporterade Svenska kraftnät att de samlat in drygt 85 miljarder kronor, med prognoser om ytterligare 133 miljarder under det kommande decenniet.

Kritiker menar att Sverige kan komma att bidra med mer än något annat EU-land till elnätssatsningarna. ”Det är en förhandlingsframgång för Sverige, men vi måste vara vaksamma,” säger experten och framhäver att fortfarande vissa intäkter kan låsas till ineffektiva projekt.

Trots att förändringarna ses som positiva kvarstår grundkritiken mot flaskhalsförslaget. ”Kraven borde strykas helt och hållet,” säger en expert. Hon jämför den ursprungliga modellen med att ta ut trängselavgifter i en stad och använda dem till projekt långt bort.