Kommuners klimatmål: En tuff väg mot framgång

Nästan 50 svenska kommuner strävar efter att leda vägen i klimatarbetet. Trots sina ambitiösa mål verkar få av dem faktiskt nå sina uppsatta mål. ”Det är hyfsat lätt att sätta upp en strategi eller mål, men att sedan implementera dem är mycket svårare”, säger en expert.

Efter Parisavtalet 2015 har många kommuner i Sverige antagit egna klimatmål, där 48 kommuner deltar i nätverket Viable Cities, med siktet inställt på klimatneutralitet 2030. Tanken är att fungera som föredömen och motivera varandra.

Trots detta kan de flesta kommuner inte redovisa några betydande minskningar av sina utsläpp. Mellan 2019 och 2024 har 16 av dem till och med ökat sina utsläpp. ”Många kommuner kommer inte att nå hela vägen. Men det säger någonting viktigt om hur komplex den här omställningen är”, säger en forskare.

Ett av de största hindren är kommunernas begränsade inflytande över utsläpp från externa källor såsom industrier och stora infrastrukturer. ”Det är stora komplexa processer som tar väldigt lång tid och som är svåra att förutsäga när man sätter målen”, förklarar en akademiker.

Olika kommuner har också satt egna mål baserat på denna vision. Göteborg exempelvis, satte upp ett mål för att minska utsläppen med 10,3 procent årligen. Trots detta har de endast lyckats med en minskning på 7,7 procent sedan 2019. Staden har vidtagit åtgärder som installation av en bioångpanna och subventioner för kollektivtrafik.

Karin Pleijel (MP), kommunalråd i Göteborg, erkänner att de fortfarande har långt kvar. ”Nej, det kan jag verkligen instämma i”, säger hon. Hon skyller delvis på regeringen för att de har sänkt reduktionsplikten och avskaffat vissa incitament för elektrifiering.

Aktiviteterna inom Viable Cities syftar till att nå klimatneutralitet 2030, där städer står för ungefär 70 procent av globala växthusgasutsläpp. Trots detta visar den senaste statistiken att kommunerna är långt ifrån att nå sina mål. Genomsnittlig utsläppsminskning per år har varit 1,38 procent under de senaste fem åren, medan övriga kommuner har snittat 0,71 procent.