Infrastrukturutmaningar och nya vägavgifter på Island

Att navigera på Islands vägar innebär en rad unika utmaningar, påpekar infrastrukturexperten som arbetar för Svenskt Näringsliv. Biluthyrningen på Keflavíks flygplats varnar för vulkanaska och starka vindar som kan påverka bilens säkerhet.

Under färden möter vi också ett annat hinder: de fritt strövande fåren. Vi saktar ned och ger dem företräde.

Riksväg 1, även känd som Ringvägen, är en central del av infrastruktur på ön. Den sträcker sig över 1 300 kilometer och anses vara Europas längsta ringväg, även om det saknas officiell bekräftelse.

Island saknar järnvägssystem, vilket gör bilen oumbärlig. Historiskt sett har transport till kustsamhällena ofta skett med flyg eller båt från Reykjavik. Idag har Island fler bilar per tusen invånare än Sverige.

Ringvägen invigdes 1974 och genomgår kontinuerliga förbättringar. Först 2019 var hela sträckan asfalterad, och nu rätas kurvor ut, bergspass leds om, och broar breddas. Vissa tunnlar har avgifter som tas bort när vägsträckorna är avbetalda.

En väl fungerande infrastruktur är avgörande för tillväxt. Men vem ska stå för kostnaderna? Precis som i Sverige är sommaren högsäsong för turism och vägunderhåll.

Som ett av de första länderna har Island infört en kilometerskatt för personbilar. Samtidigt sänktes bränslepriserna, vilket ses som en skatteväxling för bilisterna.

Den nya kilometerskatten gäller alla trafikbrukare, även turister, oavsett bränsletyp. Detta säkerställer statens intäkter i takt med att försäljningen av fossila bränslen minskar.

Att upprätthålla vägarna kostar pengar, en faktor som spelar stor roll i kampen om EU:s lägsta bensinpris.