Aktivitetskravet kan bli meningslöst utan rätt balans
Publicerad februari 16, 2026
Publicerad februari 16, 2026

Enligt planer kommer ett aktivitetskrav att införas för dem som tar emot försörjningsstöd den 1 juli. En ny rapport från Kompetensföretagen varnar för att detta kan bli en ny form av ””pysselsättning””. Edward Hamilton, rapportförfattaren, påpekar att det är en balansgång mellan att aktivera individer och att inte snedvrida konkurrensen på arbetsmarknaden.
Reformen är avsedd för vuxna som kan delta i aktiviteter och inte redan är heltidssysselsatta. Hamilton säger:
”Vi har ett utanförskap i Sverige och reformen är i grunden rätt och riktig. Det är bra att aktivera personer som uppbär försörjningsstöd, men det är också viktigt att det riktas rätt så att det blir en bra reform.”
Han betonar vikten av att lära av tidigare insatser som Fas 3 och Extratjänster, som kritiserades för att främja inlåsningseffekter. Han påpekar att:
”Det är en balansgång: Reformen ska inte ligga för nära riktiga jobb, för då finns risken att man konkurrerar ut lokal företagsamhet.”
Jessica Forss Katz, näringspolitisk expert, håller med och påpekar att det är avgörande att Konkurrensverket följer upp aktivitetskravets insatser för att säkerställa att målen uppnås. Hon säger:
”Den här åtgärden är ju till för att individen ska rustas för att klara ett arbete i framtiden och måste utgå från individens behov.”
En risk är att kommunerna prioriterar sina egna behov framför individernas. Forss Katz anser att:
”För att minska risken för snedvridning behöver man släppa in det lokala näringslivet och fristående aktörer.”
En annan central aspekt för aktivitetskravet är behovet av handledarstöd. Hamilton påpekar att:
”Handledarstöd användes i Fas 3 och Extratjänsterna och var något som fungerade.”
Forss Katz framhåller vikten av att mäta insatserna över tid för att kunna avgöra vad som fungerar. Hon trycker på:
”Nu är det jätteviktigt att skapa insatser som blir likvärdiga mellan olika aktörer och som kan mätas på ett liknande sätt.”
Det nya aktivitetskravet syftar till att öka sysselsättningen bland de som tar emot stöd och planeras att träda i kraft den 1 juli 2026. Det omfattar personer som kan delta i aktiviteter, exklusive heltidsarbetande och studerande.