Analytiker varnar för potentiell energikris kopplad till Irankriget

Ökade bensinpriser är en av de konsekvenser som svenska konsumenter står inför efter att Irankriget har drivit upp oljepriserna. Råvaruanalytikern Christian Kopfer uttrycker sin oro för en kommande energikris.– Det kommer inte att sluta bra om vi får en situation där vi behöver ransonera olja, säger hon.

Under veckan har terminerna för WTI-olja i USA ökat med 36 procent, vilket leder till ett pris på 91,20 dollar per fat – den största veckovisa uppgången som registrerats sedan 1983, enligt CNBC. Qatars energiminister har nyligen varnat för att priserna kan nå upp till 150 dollar per fat.

Kopfer betonar att själva prisnivån inte är den mest kritiska faktorn. Enligt hennes bedömning kan världsekonomin hantera priser mellan 90 och 100 dollar per fat för olja.
– Men inte bristen. Att det blir ransonering och avbrott i leveranskedjor, det är det absolut allvarligaste ekonomiskt, säger hon.

Den aktuella konflikten har resulterat i att bensinpriserna i Sverige har ökat med cirka 70 öre, vilket gör att priset ligger runt 16 kronor per liter. Vid ett oljepris på 100 dollar per fat kan bensinpriserna stiga till 17–18 kronor.

Om priserna når 150 dollar per fat innebär det en betydande ökning för konsumenterna. Kopfer anser att de stigande oljepriserna kommer att påverka den svenska ekonomin negativt.
– Sverige är väldigt exportberoende. Alla leveranskedjor är ju så otroligt beroende av oljeekonomin, säger hon.

Effekten av de ökande oljepriserna kan också minska möjligheterna till en räntejustering i Sverige, vilket i sin tur påverkar boräntorna. Kopfer påpekar att världens oljelager minskar dag för dag.
– Eftersom världen fortsätter att konsumera ungefär 100 miljoner fat per dag medan det bara produceras 80 miljoner fat per dag – om vi tar det grovt.

Det närmar sig mer och mer en energikris ju längre situationen fortgår. Om lagren fortsätter att dräneras väntar vi oss kraftiga prisökningar. Kopfer beskriver situationen som en snara som dras åt kring världsekonomin.
– Det går verkligen åt fel håll. Både i hur utdraget det här verkar bli och magnituden på det hela. Det eskalerar, säger hon.

Frågan är hur länge dessa höga oljepriser kan bestå. Enligt Kopfer måste vi få en lösning på flaskhalsen i Hormuzsundet, vilket är avgörande för att hantera situationen.
– För det är det som är den springande punkten, säger hon.