Ansträngningar för att hantera den globala energikrisen
Publicerad mars 9, 2026
Publicerad mars 9, 2026

De stigande oljepriserna har blivit ett betydande problem för svenska konsumenter efter att Irankriget har drabbat marknaderna. Råvaruanalytikern Christian Kopfer på Handelsbanken uttrycker oro för en kommande energikris. ”Det kommer inte att sluta bra om vi får en situation där vi behöver ransonera olja”, säger hon.
Under veckan har terminerna för amerikansk WTI-olja stigit med 36 procent, vilket är den största veckovisa uppgången sedan mätningar började år 1983. Enligt rapporter varnar Qatars energiminister för att konflikten kan driva oljepriserna upp till 150 dollar per fat.
Kopfer menar att prisnivåerna i sig är hanterbara för världsekonomin, där priser runt 90–100 dollar per fat kan tolereras.
”Men inte bristen. Att det blir ransonering och avbrott i leveranskedjor, det är det absolut allvarligaste ekonomiskt”, säger hon.
I Sverige har bensinpriserna ökat med cirka 70 öre per liter och förväntas stiga ytterligare om oljepriserna fortsätter att öka. Vid 100 dollar per fat kan bensinpriserna nå 17–18 kronor.
”Vid skräckexemplet 150 dollar per fat blir det förstås en rejäl prisökning vid pump”, säger hon.
Kopfer varnar för att höjda oljepriser kan påverka den svenska ekonomin negativt, särskilt eftersom landet är starkt exportberoende.
”Alla leveranskedjor är ju så otroligt beroende av oljeekonomin”, framhåller hon.
Effekterna av oljepriserna kan även försvaga förväntningarna på en räntesänkning i Sverige, vilket i sin tur påverkar bolåneräntor. Hon konstaterar att oljelagren minskar varje dag.
”Eftersom världen fortsätter att konsumera ungefär 100 miljoner fat per dag medan det bara produceras 80 miljoner fat per dag – om vi tar det grovt”, säger hon.
”Det närmar sig mer och mer en energikris ju längre det här varar. Det räcker med att det är så illa som det är nu, att det bara fortsätter, så kommer lagren att dräneras. Då skenar priserna.”
Vidare beskriver Kopfer situationen som ”en snara som dras åt kring världsekonomin”. Minskad produktion och problem med transporterna i Hormuzsundet förvärrar läget.
”Det går verkligen åt fel håll. Både i hur utdraget det här verkar bli och magnituden på det hela. Det eskalerar”, säger hon.
Avslutningsvis ställer hon frågan hur länge oljepriserna kan förbli på dessa nivåer och betonar vikten av att lösa flaskhalsarna i Hormuzsundet, som är avgörande för den globala oljetransporten.
”För det är det som är den springande punkten.”