Återinförande av arbetsnormer i Sverige

Enligt Sven-Olov Daunfeldt är det avgörande att återupprätta de starka arbetsnormer som en gång formade den svenska välfärdsstaten. Han framhäver att vi riskerar att förskjuta oss från en arbetskultur till en frånvarokultur.

Daunfeldt påpekar att normer, som är gemensamma förväntningar på beteende, är centrala för tillväxt och samhällsutveckling. ”Man ska arbeta och göra rätt för sig” är en norm som hans föräldrar lärde honom.

Enligt honom är en stark arbetsnorm ett osynligt socialt kontrakt som påverkas av politiska beslut. Om bidrag blir mer lönsamma än arbete, minskar incitamenten för självförsörjning.

Det finns en oro för att den nuvarande generationen av ungdomar inte kommer att föra vidare denna arbetsnorm. Daunfeldt hävdar att ”villigheten att flytta dit jobben finns är nästintill obefintlig.”

Enligt mätningar har arbetsnormen försvagats över tid. Endast 24 procent ansåg i början av 1980-talet att det var bra att arbete värderades mindre, medan den siffran nu ligger på 60 procent.

Han nämner att företagare ofta möter arbetslösa som tackar nej till jobb för att det lönar sig mer att stanna på bidrag. ”Vi riskerar att röra oss alltmer från en arbetskultur till en frånvarokultur,” säger han.

Daunfeldt betonar att det krävs en tillväxtpolitik som stärker normerna kring arbete och ansvarstagande för att möta framtida utmaningar och internationell konkurrens. Det är hög tid att återskapa den arbetsnorm som en gång var grundläggande för Sveriges framgång.