Debatt om styrelsearvoden och kompetensförlust i Sverige
Publicerad september 3, 2025
Publicerad september 3, 2025
En ny rapport från Tillväxtanalys, med titeln Beskattning av styrelsearvoden och tillgång till styrelsekompetens (PM 2025:06), ifrågasätter sambandet mellan HFD:s beslut från 2017 och företagens tillgång till styrelsekompetens. Myndigheten framhåller att vidare utredningar krävs, vilket är en åsikt som delas av både politiker och representanter från näringslivet.
Bakgrunden till debatten är Högsta förvaltningsdomstolens beslut från 2017, vilket innebär att styrelsearvoden ska beskattas som inkomst av tjänst, oavsett om de faktureras via eget företag. Tidigare kunde styrelseledamöter hantera arvoden som konsulter, vilket underlättade pensionsavsättningar och försäkringar.
Efter denna förändring har Styrelseakademien och andra aktörer varnat för att det blivit svårare att rekrytera externa ledamöter. Många företag väljer nu att bilda advisory boards, som saknar det juridiska ansvaret som en styrelse har.
Cecilia Rönn, ekonomisk-politisk talesperson, uttrycker kritik mot rapportens begränsningar:
”De har inte kunnat skilja mellan externa och interna ledamöter, de saknar uppgifter om arvodesnivåer och de har heller inte analyserat den framväxande förekomsten av advisory boards,” säger hon. Hon betonar att dessa frågor är centrala för många företagare.
Gunilla Öhman, ordförande för Styrelseakademien, betonar att trenden är tydlig:
”Att en av tre styrelseledamöter redan valt att växla till advisory boards är en stark signal. Advisory boards kan aldrig ersätta det ansvar och den transparens som en riktig styrelse innebär,” hävdar hon.
Suzanne Sandler, ny vd för Styrelseakademien Sverige, understryker behovet av flexibilitet:
”Självklart ska det vara frivilligt att fakturera eller inte. Möjligheten måste finnas för att vi ska kunna attrahera alla och inte exkludera några,” säger hon och påpekar att nuvarande regler kan hindra professionella konsulter.
Trots rapportens brister kvarstår debatten om styrelsearvoden. Frågan berör inte bara beskattning, utan också Sveriges förmåga att attrahera och behålla kompetens i styrelserummen.
FAQ – Beskattning av styrelsearvoden
Vad säger HFD:s dom från 2017?
Att styrelsearvoden alltid ska beskattas som inkomst av tjänst, även om de faktureras via bolag.
Vad innebär det för styrelseledamöter?
De kan inte längre hantera arvoden på samma sätt som konsulter, vilket påverkar pension, försäkringar och avdragsmöjligheter.
Hur påverkar detta företagen?
Det kan bli svårare att rekrytera externa ledamöter, och fler väljer advisory boards i stället för ordinarie styrelser.
Vad visar den nya rapporten?
Att det inte finns tillräckliga empiriska bevis för att tillgången till styrelsekompetens försämrats, men att frågan kräver mer analys.
Vad vill kritikerna?
En modernisering av regelverket som gör det möjligt att frivilligt välja om arvoden ska faktureras via bolag eller tas ut som lön.