Det Svenska Arbetsmarknadens Utmaningar och Hjortronsyltens Betydelse

Jonas Grafström, vice vd på Ratio – Näringslivets forskningsinstitut, framhäver hur arbetslösa i Sverige kan förbättra sin ekonomi genom att flytta till Kiruna för att arbeta nattskift som svetsare i gruvan.

Den hjortronlösa situationen inleddes med en proposition om höjda försörjningskrav för arbetskraftsinvandrare. Den 1 juni 2026 höjdes lönekravet till cirka 33,390 kronor i månaden, men 27 bristyrken undantas från detta krav. Trots bärbristen, listas inte bärplockare som ett bristyrke.

År 2025 beviljades endast 89 thailändska bärplockare tillstånd att komma till Sverige, en drastisk minskning från över 5 000 två år tidigare. SVT rapporterade att hjortronsylten är helt slut och återkommer först i höst. Kritiker var många och resultaten har bekräftat deras farhågor.

Grafström beskriver hjortronsylt som en utsökt efterrätt, där hemgjord sylt värms tills den ångar. Den är perfekt som den är, och dess betydelse upplevs starkt när den inte går att hitta i affären. Gästerna får, tyvärr, nöja sig med kanelbullar istället.

Trots förväntningar flyttar svenskar sällan till nya arbetsplatser. Flyttandet inom kommuner är vanligare än över länsgränser. Det är mer kostsamt och komplicerat att flytta och skapar inlåsningseffekter.

Den thailändska arbetskraften inom bärplockning kommer inte för att ta jobb från andra. Bärplockning under intensiva veckor är inte tilltalande för arbetslösa i storstäder som Malmö eller Göteborg. Att få svenskar att flytta dit för korta säsongsjobb är en stor utmaning.

Grafström påpekar att detta gäller även andra branscher där jobb inte blir utförda. En liknande anklagelse kan riktas mot politiker som skapat restriktioner för arbetskraftsinvandring, vilket kan leda till en brist på traditionella svenska rätter.

Framtiden ser dyster ut för svenska klassiska maträtter utan rätta tillbehör. Vi kan snart se en verklighet där blodpuddingen saknar lingonsylt, vilket får en att tänka på besluten kring arbetskraftsinvandring.