Dollarns osvikliga styrka under kriser

Finansmarknaderna uppvisar ett märkligt beteende i krissituationer. När konflikter blossar upp och osäkerheten ökar, vänder investerare sig oftast till den amerikanska dollarn som ett tryggt alternativ. Den svenska kronan, å sin sida, påverkas negativt av detta fenomen.

Det senaste exemplet är konflikten i Iran, som inleddes i februari. Under kort tid raderades den svenska kronans tidigare värdeökning mot dollarn ut. Enligt chefsekonom, hon säger, ”Den svenska kronan tenderar att tappa i värde i tider av oro, då kapital brukar flöda till större så kallade safe haven-valutor.”

Dollarn fungerar som mer än bara en valuta; den är central i det globala finanssystemet. Enligt Banken för internationella betalningar, BIS, utgör dollarn över 89 procent av alla internationella valutatransaktioner. Ungefär 57–60 procent av världens valutareserver hålls i dollar.

Vid kriser säljer investerare sina tillgångar i andra valutor och konverterar dem till dollar. Denna plötsliga efterfrågan ökar dollarns värde. Nätverkseffekten är påtaglig; alla använder dollarn eftersom alla andra gör det. En colombiansk exportör föredrar dollar framför koreanska won, vilket förenklar affärerna.

Ytterligare en faktor som påverkar dollarns ställning är att olja handlas i dollar. När oroligheter i Iran hotar Hormuzsundet, en viktig transportled för olja, ökar efterfrågan på dollar ytterligare. Enligt Nordea är den nuvarande dollarförstärkningen inte en traditionell ”safe haven” rotation, utan en konsekvens av att världen behöver fler dollar för att handla med olja, hon säger.

Historiskt sett har vi sett samma mönster vid flera kriser. Under finanskrisen 2008, när Lehman Brothers gick i konkurs, stärktes dollarn istället för att försvagas. Från september 2008 till mars 2009 ökade dollarn med 13,6 procent, trots att krisen var amerikansk.

Pandemin 2020 visade också på samma fenomen. Trots att marknaderna rasade, stärktes dollarn, vilket ledde till att en dollar kostade 10,4 kronor. Oron på marknaderna drevs av centralbankernas stimulansåtgärder som stabiliserade läget.

Konflikten i Ukraina 2022 resulterade i en liknande effekt, där kronan tappade över 13 procent mot dollarn. Kriget i Iran som började 2026 har ytterligare förstärkt denna trend, med dollarn som har ökat i värde med över 7 procent.

En svagare krona har olika konsekvenser. För exportföretag kan det innebära en fördel, men för hushåll och företag som är beroende av importerade varor kan det bli kostsamt. Den svenska regeringen har till och med sänkt tillväxtprognosen på grund av den osäkra situationen.

Frågan om dollarns framtid ställs ofta. Dollarns andel av globala valutareserver har minskat, men strukturen är stark. Trots försök av andra nationer, som Kina, att skapa alternativa system, saknas trovärdiga valutor som kan konkurrera med dollarn.

Förtroendet för dollarn är av stor vikt och måste skyddas. Historiska lärdomar visar att i oroliga tider väljer investerare att söka sig till det kända och likvida, vilket leder till att kronan, som är sårbar, alltid måste vänta på att stormen ska passera.