Effekterna av en kortare arbetsvecka på svensk ekonomi

En 35-timmars arbetsvecka kan leda till Sveriges tredje högsta arbetskostnad inom EU, enligt en ny rapport från Svenskt Näringsliv. Arbetsmarknadsekonom Petter Danielsson varnar för att detta kan försämra konkurrenskraften och minska investeringarna.

En lagstadgad arbetstidsförkortning med bibehållen lön skulle öka arbetskraftskostnaden per timme och därmed påverka hushållens köpkraft negativt. ”Arbetar alla mindre är det självklart att vår köpkraft också minskar,” säger han.

Enligt rapporten föreslås att kostnaden per timme skulle stiga från cirka 47 euro till över 51 euro i Sverige. Detta kan leda till minskade marknadsandelar och utflyttning av industrijobb.

Danielsson framhåller att högre kostnader utan ökad produktivitet påverkar företagens lönsamhet. ”Det hade definitivt haft negativ påverkan på svensk konkurrenskraft, svensk tillväxt och svenskt välstånd,” säger han.

Industrin står redan inför rekryteringsutmaningar och en arbetstidsförkortning skulle förvärra detta problem. Behovet av kompetens beräknas öka markant enligt rapporten.

Den nuvarande svenska lönebildningsmodellen riskerar att försämras om arbetstidsförkortningen genomförs. Danielsson konstaterar att ”en lönebildning som försämrar konkurrenskraften får väldigt stora negativa effekter.”

Rapporten varnar även för att en generell arbetstidsförkortning skulle leda till högre priser och därmed urholka hushållens köpkraft. ”Det är inte realistiskt att tro på högre reallöner om vi arbetar mindre,” säger Danielsson.

Sammanfattningsvis anser han att en lagstadgad arbetstidsförkortning med bibehållen lön skulle ha allvarliga konsekvenser för svensk ekonomi och konkurrenskraft.