Ekonomiprofessor ifrågasätter skatteförslag: Risk för kapitalflykt

Förslagen om att öka skatten för Sveriges rikaste har väckt kritik från ekonomiprofessor Pontus Braunerhjelm, som menar att detta kan leda till negativa konsekvenser. Han uttrycker oro för att sådana reformer kan driva ut både kapital och entreprenörer från landet. ”Vi har provat de där vägarna tidigare”, säger han, och varnar för att historiska erfarenheter kan upprepas.

Enligt en studie från nationalekonomerna Marius Ring, David Seim och Gabriel Zucman betalar Sveriges rikaste promille i genomsnitt endast 20–25 procent i skatt. För att öka skattesystemets progressivitet föreslås bland annat en höjning av förmögenhetsskatten.
Braunerhjelm påpekar att det kan få motsatt effekt och att det är en risk att företagare flyttar utomlands, som skedde under 1970- och 80-talet.

Enligt honom är också förslaget att bredda skattebasen till att inkludera bolagstillgångar problematiskt.
”Det är ett väldigt radikalt ingrepp, och ett spekulativt antagande att de här medlen som ligger i bolag enbart ska tas ut för någon slags personlig konsumtion”, säger han. Denna synpunkt belyser en brist i argumentationen från förslagets förespråkare.

Braunerhjelm understryker vikten av att förstå vilket värde entreprenörer och företagsbyggare tillför ekonomin. Han relaterar till en studie av nobelpristagaren William Nordhaus, som visade att framgångsrika entreprenörer inte behåller mer än två procent av det värde de skapar.
”Det innebär att ungefär 98 procent av deras värdeuppbyggnad tillfaller konsumenter och samhälle”, säger han.

Trots att han ifrågasätter hela problembilden av ekonomiska klyftor, anser han att lösningen inte kan vara skattereformer som riskerar att avskräcka entreprenörer.
”Vi har provat de där vägarna tidigare och det har inte varit framgångsrikt. Det finns ingen anledning att gå tillbaka till dem. Förändringar kan vara nödvändiga men dessa måste vara noggrant genomtänkta och riktade på rätt sätt”, avslutar han.