Ekonomisk politik under lupp – kritik mot finanspolitiska rådet

Chefsekonom Sven-Olov Daunfeldt från Svenskt Näringsliv bemöter kritiken från finanspolitiska rådet angående regeringens budgetstrategi. Enligt rådet kan den expansiva budgeten och satsningar på försvaret belasta framtida generationer. Men Daunfeldt anser att kritiken missar kärnan i frågan. ”Det är ju för nästa generationer som vi gör de här satsningarna”, säger han.

Regeringens ekonomiska politik har mött starka invändningar i rapporten från finanspolitiska rådet. Rådet anser att lånefinansiering av försvarsutbyggnaden kan inskränka kommande regeringars handlingsutrymme.

”Det innebär att kommande regeringar berövas reformutrymme och att framtida generationer får betala högre räntekostnader”, framhåller rådet i ett pressmeddelande.

Daunfeldt kritiserar dock rådets slutsatser, som han anser är felaktiga.

”Det handlar ju om investeringar som görs för framtida generationer”, säger han och betonar att investeringar i infrastruktur, som järnvägar, har lång livslängd och gynnar framtiden.

Kritik har också riktats mot regeringens beslut om en expansiv budget, med ett reformutrymme på 80 miljarder kronor. Daunfeldt anser att detta var en riktig åtgärd för att öka hushållens köpkraft och företagens optimism.

”Vi ville att regeringen skulle lägga en budget i den här storleksordningen för det fanns starka skäl för en väldigt expansiv budget”, påpekar han.

Trots att finanspolitiska rådet anser att de nya reformerna har begränsad effekt, menar Daunfeldt att de är avgörande för att stimulera tillväxten.

”Det är tillväxtreformer som skapar fler jobb och ökar antalet arbetade timmar”, säger han.

En annan fråga är regeringens satsningar på sänkt matmoms, som Daunfeldt anser kan skapa problem för företag i besöksnäringen.

”Vi hade hellre sett andra tillväxtreformer i budgeten än sänkt matmoms”, framhäver han.

Vidare ifrågasätter han rådets bedömning av den ekonomiska återhämtningen och menar att osäkerheten fortsatt är hög.

”Jag tycker att de underskattade den stora osäkerhet som fanns när regeringen lade budgeten”, påpekar han.

Daunfeldt betonar även att det är viktigt att fokusera på de 95 procent av statens utgifter som inte rör reformutrymmet.

”Vi kanske måste börja prata om de övriga 95 procenten”, menar han.

Dessutom efterlyser han skatteincitament för investeringar i forskning och utveckling för att stimulera tillväxt.

”Det är en reform som vi vet kommer att öka investeringar och som därmed driver tillväxten”, säger han.

Avslutningsvis kritiserar Daunfeldt finanspolitiska rådets bedömning av arbetsmarknaden, som han anser ger en missvisande bild av den svenska ekonomin.

”Att beskriva arbetsmarknaden som starkt tycker jag är att ge en väldigt felaktig bild av svensk ekonomi”, konstaterar han.