Ekonomiska utmaningar för hushållen trots sänkta skatter

De sänkta skatterna har i teorin gynnat hushållen, men de stigande kostnaderna gör att förändringen knappt känns i plånboken. Regeringens åtgärder under de senaste åren har lett till både positiva och negativa effekter, med vissa hushåll som fortfarande kämpar.

”Många har det fortsatt tufft,” säger hon.

Hushållens ekonomiska situation har påverkats av jobbskatteavdragen, som har gett mest för dem med högre inkomster. En sjuksköterska får nu 2 700 kronor mer varje månad, medan en privat tjänsteman kan se en ökning på cirka 8 000 kronor.

Det faktum att avtrappningen av jobbskatteavdraget har tagits bort för högre inkomster har också bidragit till detta. Samtidigt har kostnadsökningarna under 2022 och 2023, särskilt för mat och energi, urholkat fördelarna.

”Den som äger sin bostad och har bolån har börjat känna en lättnad,” säger hon.

Den sänkta momsen på mat kan ge ett ekonomiskt stöd, men fortsatt höga hyreshöjningar innebär att många fortfarande har det svårt.

Enligt Stefan Westerberg har en typisk svensk nu samma köpkraft som 2021, vilket innebär att det skett en regression i ekonomin.

”Vi har återgått till ruta ett, men man kan också vända på det och säga att vi har tappat fyra år i köpkraft,” säger han.

Trots dessa statsåtgärder är arbetslösa och de som är beroende av bidrag de som drabbas hårdast. Även om bostadsbidraget har ökat för barnfamiljer, kvarstår oförändrade barnbidrag och underhållsstöd.

Westerberg menar att det finns oro på marknaden, särskilt med tanke på de pågående konflikterna i Mellanöstern och de höga oljepriserna.

”Vi går mot ett nytt plånboksval,” säger han.