Ekonomiska utmaningar i skuggan av energikrisen

Energikrisen orsakad av konflikten i Iran kan leda till betydande sekundära effekter, inklusive dyrare produktion och ökade priskrav, vilket skulle påverka svensk ekonomi negativt, varnar vice riksbankschef. ”Där vill vi ju inte hamna, så därför är vi på tårna och uppmärksamma nu,” säger hon.

Anna Seim stödjer Riksbankens beslut att hålla styrräntan oförändrad på 1,75 procent och att inte justera räntebanan, med en eventuell höjning först i slutet av 2027.
Hon uttrycker dock sin oro för att inflationen kan stiga nära 4 procent, om man exkluderar effekterna av lägre matmoms.

Detta skulle kunna kräva flera räntehöjningar, förklarar hon vid ett tal på investmentbanken ABG Sundal Colliers kontor i Stockholm.

”Ett höginflationsscenario skulle vara väldigt kostsamt för ekonomin, och det är därför jag är mer orolig för det,” säger hon.

Riksbanken är beredd att agera med räntehöjningar om situationen kräver det, och vill inte upprepa det fördröjda agerandet från 2022.

”Hushållen ska alltid vara beredda på att styrräntan kan bli både högre och lägre än i vårt huvudscenario,” säger hon.

Seim vill inte spekulera om sannolikheten för en inflationschock i svensk ekonomi, men understryker att risken ökar ju längre kriget pågår och ju mer energiinfrastruktur som skadas i regionen.

”Det skulle kunna påverka företagens kostnader och de skulle kunna övervältra det på konsumenterna,” säger hon.

Det nästa räntebeskedet väntas den 7 maj.
I räntemarknaden finns tecken på att en räntehöjning kan ske redan då eller i juni, följt av ytterligare två höjningar senare under året.