Ekonomiska utsikter efter kriget i Mellanöstern

Konjunkturinstitutet (KI) förutspår att de ekonomiska effekterna av kriget i Mellanöstern börjar avta till hösten. Svensk ekonomi förväntas uppleva en avtagande lågkonjunktur mot slutet av 2026. Detta har väckt oro för de potentiella konsekvenserna av konflikten, särskilt med stigande energipriser.

Trots oro över inflationen, anser KI att de makroekonomiska effekterna kommer att vara begränsade och påverka hösten marginellt. Många andra aktörer har en mer pessimistisk bedömning. KI:s generaldirektör säger:

”Vi gör egentligen inte en prognos på hur länge kriget varar, utan snarare effekterna av kriget. Tittar vi på oljepriset framöver och marknadens prissättning, kommer priset vara fortsatt högt, men effekten av det blir trots allt inte så stor för svensk och global ekonomi.”

KI har reviderat upp sin prognos för KPIF-inflationen med 0,7 procentenheter, även om den fortfarande ligger under Riksbankens mål. Detta indikerar ytterligare räntehöjningar som kan bli aktuella i år. Generalsekreteraren betonar:

”Oljepriset spelar såklart roll, men det spelar väldigt mycket mindre roll än vad det exempelvis gjorde på 1970-talet.”

Trots oroliga nyheter kring Irankriget och dess inverkan på privatkonomin, ser KI inga tecken på en allmän nedgång i svenska hushålls förtroende. Albin Kainelainen påpekar:

”Man kan känna oro för världsutvecklingen, men när man frågar om ekonomin, då får det ganska liten effekt.”

Nyheterna om ett nytt elstöd från Tidöpartierna har också väckt frågor. Kainelainen menar att stödet, som betalas ut retroaktivt, troligen har minimal effekt på ekonomin. Han avslutar med:

”För att ekonomin ska utvecklas bra framåt, så tror jag inte att det spelar någon roll att ge pengar i efterhand.”