Ett budskap om värdet av arbete till Mikael Damberg

Bäste Mikael,

Som företagare blev jag förvånad över ditt uttalande om karensavdraget i TV4. Du påstod att

”…idag betalas kostnaden av de anställda”. Det är inte korrekt. Sjuklönen betalas av oss företagare. Karensavdraget är den anställdes självrisk vid sjukdom. Resten av sjuklönen står arbetsgivaren för.

Jag vill även nämna att arbetslösheten i södra Sverige överstiger åtta procent. I min hemkommun Helsingborg är situationen ännu värre. Det är en tragedi för de som saknar arbete. Arbetslöshet orsakar utanförskap och kostnader för samhället. Bakom varje siffra finns individer som önskar arbeta men inte får chansen, vilket vi måste respektera.

Att beskriva fysisk närvaro på arbetsplatsen som ett straff är en grov förolämpning. Du antyder att det skulle vara synd om dem som måste arbeta fysiskt. Nej, Mikael, det är inte synd om dem med jobb. För många är det en förmån att ha en arbetsplats, kollegor och en plats där de behövs.

Det är oacceptabelt att framställa fysisk närvaro på arbetsplatsen som ett problem. Vi arbetsgivare erbjuder dagligen jobb, lön, sjuklön, skatteintäkter samt en gemenskap på arbetsplatsen.

Vilket budskap sänder du angående arbete? Har Socialdemokraterna glömt vad arbete innebär och hur våra industrier fungerar? De flesta arbeten i Sverige kräver fortfarande fysisk närvaro.

Det kan ibland verka som att ni tror att de flesta arbetsplatser finns i Stockholms innerstad och att alla kan arbeta hemifrån. Det är inte verkligheten. Vi som är på plats är inte en särskild grupp som det är synd om.

Vi är inte olyckliga över att ha ett jobb. Vi bygger något tillsammans, och det är värt en karensdag om året. Men att kalla det ett straff är felaktigt.

Mikael Damberg, jag hoppas att politiken kan enas om att arbete är något positivt. Det är ingen bestraffning. Hur ni som politiker formulerar er spelar roll.

Vi bör sluta se fysisk närvaro som ett problem. Låt oss istället skapa ett samhälle där fler kan och vill gå till jobbet.