EU:s framtid: Strategier för att hantera kriser

EU står inför en kritisk tidpunkt där behovet av öppen handel måste vägas mot krav på självförsörjning. Forskare, företag och politiker varnar för de potentiella konsekvenserna av felaktiga beslut. ”Vi ska inte bygga murar runt Europa”, säger hon.

Öppen handel har varit centralt för Europas tillväxt, men de geopolitiska riskerna ökar, vilket gör att EU måste omvärdera sina strategiska beroenden.

”En strukturell produktivitetskris hotar EU:s konkurrenskraft”, säger hon.

En rapport från Svenskt Näringsliv påpekar att unionen måste finna en balans mellan olika mål för att undvika förlorad konkurrenskraft och ökad sårbarhet. Zach Meyers, som är forskningsdirektör vid Centre for European Reform, menar att Europas produktivitetsproblem är strukturella.

”Det vi ser är inte en tillfällig svacka – Europas produktivitetsproblem är strukturellt, och klyftan mot USA fortsätter att växa”, säger han.

Protektionism framstår som en reaktion på geopolitiska hot, men detta kan vara en felaktig väg. EU bör istället fokusera på att diversifiera sina beroenden genom ömsesidiga handelsrelationer.

”Globaliseringen skapar beroenden – det är oundvikligt”, säger hon.

För att öka produktivitet och innovation föreslår EU-kommissionen en konkurrenskraftsfond, värd 409 miljarder euro. Fondens syfte är att stärka Europas position inom strategiska teknologier.

”Fondens dubbla målsättning riskerar att urvattna dess effektivitet”, säger hon.

Enligt Meyers bör EU tänka på hur resurser allokeras för att undvika ineffektivitet. Han föreslår en modell för att hjälpa beslutsfattare att prioritera åtgärder.

”Om vi börjar med att skydda några få känsliga sektorer slutar det lätt med att vi försöker subventionera hela värdekedjor”, säger han.

Statssekreterare Johanna Lybeck Lilja understryker vikten av att skilja på konkurrenskraft och ekonomisk säkerhet.

”Målet måste vara klart – är det konkurrenskraft eller säkerhet?”, säger hon.

Hon framhåller att stöd ska ges till företag med verkliga möjligheter att lyckas; annars riskerar de att bli ineffektiva.

”Konkurrenskraft skapas genom excellens – inte genom att alla ska få en bit av kakan”, säger hon.

Linda Lindberg, global försäljningschef på Ericsson, påpekar att Europas digitala infrastruktur har halkat efter.

”Europas splittrade marknad försvårar investeringar”, säger hon.

Marcus Jacobsson, vd för Sunshine Fund, ifrågasätter EU:s förmåga att konkurrera med USA och Kina inom gröna teknologier.

”EU behöver en mer pragmatisk hållning”, säger han.

Rapporten föreslår en metodik för hur EU ska agera vid skadliga beroenden. Det handlar om att identifiera beroenden och först åtgärda dem genom förbättrad handelspolitik.

”Innan vi spenderar en enda euro måste vi fråga oss om beroendet verkligen är skadligt”, säger Meyers.

Den föreslagna trestegsmodellen innebär att först identifiera risker, sedan stärka den inre marknaden och sist överväga interventioner.

”Det finns situationer där det är rimligt att staten griper in, men insatserna måste vara begränsade”, säger hon.