Förändrade pensionsnormer påverkar arbetslivet

Pensionsåldern i Sverige har ökat i takt med förändrade normer. Enligt Pensionsmyndighetens chef, säger hon, ”Riktåldern funkar är vår analys.” Det har skett en rekommendation att höja pensionsåldern från 65 till 66 år, vilket påverkar de med garantipension som nu måste vänta ett år längre för att ta ut sina pensionspengar.

För de flesta med inkomstpension har inga regler ändrats, men även i denna grupp har beteendet skiftat. Hon säger,
”Men även de har alltså ändrat sitt beteende.” Det har visat sig att den faktiska pensionsåldern har ökat med omkring 0,1 år som en följd av dessa normändringar.

Forskning indikerar att 17 procent av personer som tidigare gick i pension vid 65 år nu skjuter upp sitt pensionsuttag. Detta bekräftar att svenskarna anpassar sig till statens rekommendationer. Hon påpekar,
”Det verkar som att de lyssnar på den här rekommendationen, att gå senare.”

Det finns skäl att fördröja pensioneringen, exempelvis en högre pension, men några regler har inte förändrats sedan riktåldern höjdes. Anledningen till att pensionsåldern stiger beror på att människor lever längre. För att säkerställa pensionens storlek behöver vi arbeta längre, istället för att höja avgifterna till systemet.

En ny förändring träder i kraft nästa år, då åldern för utbetalning av garantipension höjs till 67 år. Dessutom har regler angående anställdas rätt att stanna kvar hos arbetsgivaren justerats till 69 år. Hon förklarar,
”Vi kommer förskjuta arbetslivet uppåt.” Det är viktigt att se positivt på senior arbetskraft och minska diskrimineringen.

Lagen om riktålder kommer att införas formellt nästa år, men termen används redan nu. Riktåldern är för närvarande 66 år, och den förväntas stiga till 67 år åren fram till 2030. Prognosen anger att riktåldern kan nå 70 år för dem födda i slutet av 1990-talet och framåt, enligt Pensionsmyndigheten.