Förbättrad kvalitet i svensk förskola genom nationell kunskapsbank
Publicerad november 18, 2025
Publicerad november 18, 2025

Forskare har framfört att det finns brister i svensk förskola, där fokus ofta ligger på stora barngrupper. Christian Eidevald påpekar att andra faktorer kan vara minst lika avgörande för kvalitén.
I en ny rapport identifieras problem som bristande kompetens och ökande dokumentationskrav som hinder för att upprätthålla kvalitet, särskilt i utsatta områden.
– Förskolan kan ge stora samhällsvinster eftersom det bidrar till lägre vård- och sociala kostnader på sikt, högre utbildningsnivå och också ökade skatteintäkter, säger hon.
Förskoleforskaren betonar behovet av kompensatoriska insatser för barn från resurssvaga familjer, såsom bättre stöd i språkinlärning.
Eidevald framhäver att utformningen av läroplaner och kvalitetsuppföljning är centrala aspekter för att förbättra förskolan. Han efterlyser även ett nationellt forsknings- och utvecklingscentrum.
– Diskussionen om förskolan tenderar att handla om stora barngrupper, men det finns även andra delar som är minst lika mycket eller till och med ännu mer avgörande för vad som faktiskt skapar kvalitet, säger hon.
Enligt rapporten påverkar bristen på legitimerade lärare och hög sjukfrånvaro kvaliteten negativt.
– Ett sätt att använda resurserna rätt är att locka kompetens till socioekonomiskt utsatta områden, säger hon.
Pia Rizell, som är verksam på en förskola, instämmer i vikten av att anställa kvalificerad personal för att höja utbildningens kvalitet.
– Om ett barn inte dyker upp så behöver vi börja med att sms:a och sen ringa för att meddela att barnet är saknat, säger hon.
Politiken välkomnar rapportens förslag och strävar efter att förbättra läroplanen, men det återstår att se hur detta ska genomföras.
– Hur ska vi se till att vi uppnår den här likvärdigheten i 290 kommuner och tusentals fristående huvudmän? säger hon.
Eidevald föreslår att ett nationellt forskningsutvecklingscentrum skapas för att sammanföra och sprida beprövad kunskap.
– Med en gemensam kunskapsinfrastruktur skulle vi kunna samla, analysera och sprida vidare det som funkar i förskolor runtom i landet, säger han.