Företagen ges kort tid att anpassa sig till nya löneregler
Publicerad december 17, 2025
Publicerad december 17, 2025

Den nya lönetransparensdirektivet medför betydande förändringar för företagen, som måste agera snabbt. Mattias Dahl, vice vd på Svenskt Näringsliv, påpekar: ”Kravens omfattning kräver att arbetsgivarna får en rimlig förberedelsetid”, säger hon.
Reglerna påverkar den svenska arbetsmarknadsmodellen, där lokala parter ansvarar för löner och villkor. Trots bekymmer från arbetsgivarorganisationer har ingen proposition presenterats, vilket sätter press på företagen med deadline i juni nästa år.
Svenskt Näringsliv och andra organisationer har framfört krav på mer tid till jämställdhetsminister Nina Larsson.
”Helt feltänkt”, säger Camilla Gannvik, som ifrågasätter att reglerna kommer att skapa mer jämställda löner.
För företag med över 100 anställda införs även krav på lönerapportering. Om löneskillnader mellan kvinnor och män överstiger fem procent och inte åtgärdas, måste detta rapporteras till DO inom sex månader.
De svenska reglerna för lönekartläggning kommer att finnas kvar, men med vissa förändringar, och även mindre företag påverkas. Det nya regelverket inkluderar även förbud mot att fråga arbetssökande om deras nuvarande lön.
Trots att utredningen presenterades i maj 2024 har propositionen fördröjts, och många komplicerade krav ställer svåra utmaningar för arbetsgivarna.
”Den nya lagen ställer många nya komplicerade och svårtolkade krav på arbetsgivare”, säger Mattias Dahl.
Anders Henriksson, ordförande för Sveriges Kommuner och Regioner, uttrycker oro över den korta förberedelsetiden.
”Arbetsgivarna behöver veta hur de nya lagbestämmelserna ska se ut för att kunna göra nödvändiga förberedelser”, säger han.
Regeringen måste nu samarbeta med EU-kommissionen för att få förlängd tid för implementeringen av direktivet. Andreas Nyström, förhandlingschef på Arbetsgivarverket, menar att lagstiftningen bör träda i kraft tidigast den 1 januari 2027.