Försvarssatsningar kan ge betydande jobbskapande i Sverige

En ny analys från EY indikerar att Sveriges försvarssatsningar kan generera uppemot 48 000 nya arbetstillfällen fram till 2035. Detta sker i en tid när Europa ökar sina investeringar efter år av underfinansiering, och dessa satsningar förväntas ha omfattande positiva effekter på näringslivet utanför försvarssektorn.

Under 2024 beräknas försvarsutgifterna i de nordiska länderna uppgå till cirka 2,3 procent av BNP. De europeiska Nato-länderna strävar efter att nå en ambitiös nivå där 5 procent av BNP ska avsättas till försvar och säkerhet. Av detta ska 3,5 procent gå till militära utgifter, medan resten ska stödja bredare säkerhetssatsningar.

Om utgifterna höjs till 3,5 procent av BNP, förutspås intäkterna från försvars- och säkerhetssatsningar nå cirka 320 miljarder kronor årligen fram till 2035. Detta är en ökning från dagens cirka 210 miljarder, vilket ger en årlig tillväxt på 110 miljarder kronor. Företag inom teknik, energi, bygg och logistik kommer också att påverkas.

Denna upprustning syftar inte enbart till att stärka den militära kapaciteten, utan inkluderar även förbättringar av energi-, transport- och digital infrastruktur. Samverkan och kompetensförsörjning är centrala, enligt EY:s bedömning.

– Det är avgörande att det finns en stark samverkan mellan försvar och ett aktivt näringsliv, där erfarenhet och kompetens från den civila marknaden tas tillvara. Det är en förutsättning för att pågående transformation ska bli robust och hållbar, och för att Sverige ska kunna skala upp sin förmåga i den takt som krävs, säger hon.

Ökade investeringar i försvaret kan, vid en 3,5 procents nivå, skapa cirka 48 000 nya arbetstillfällen i Sverige. I hela Norden kan liknande satsningar resultera i runt 130 000 nya jobb. Detta drivs av en mängd faktorer, inklusive nya hot som hybridkrigföring och cybersäkerhet.

– När efterfrågan växer i så många delar av ekonomin ökar också trycket på kompetensförsörjningen. För att försvarssatsningarna ska få fullt genomslag behöver både staten och näringslivet arbeta mer långsiktigt med att säkra tillgången till rätt kompetens, säger hon.