Förväntade skattehöjningar efter valet: En ny analys

En ny rapport från Timbros idéchef Adam Danieli indikerar att omfattande skattehöjningar kan vara på väg efter valet. Hon säger: ”Kan inte minnas att det har varit en valrörelse med så här stora skattehöjningar på många år.”

Trots att finansminister Elisabeth Svantesson (M) nyligen påpekade att reformutrymmet för den kommande mandatperioden i stort sett är uttömt, har valrörelsen ändå genomsyrats av ofinansierade förslag. Danieli påpekar:

”Det finns alltså inga marginaler som kommer att kunna användas till nya satsningar.”

Rapporten belyser att både Vänsterpartiet, Miljöpartiet och Socialdemokraterna föreslår höjningar av bidrag, avskaffande av karensavdrag samt ökad finansiering av industristöd och bistånd. Hon anser:

”Det finns inget som är gratis och nu finns det inget reformutrymme för kommande mandatperiod.”

Analysen utgår från regeringens budgetproposition för 2026, där Socialdemokraterna föreslår 27,2 miljarder kronor i ökade utgifter, medan Vänsterpartiet vill se en ökning med 65 miljarder. Danieli kommenterar:

”Det är rätt rejäla höjningar och jag kan inte minnas att det varit en valrörelse med så här stora skattehöjningar på många år.”

Trots det strikta finansieringsläget är det tydligt att valrörelsen har präglats av stora löften. Danieli påpekar:

”Den här valrörelsen har varit ovanligt fläskig med tanke på att Tidöpartierna har gjort en del tillfälliga skattesänkningar.”

Han noterar att de tillfälligt sänkta arbetsgivaravgifterna och matmomsen förväntas avslutas under 2027, vilket kan resultera i ett ökat skatteuttag på 26,8 miljarder kronor. Han säger:

”Det finns inget så permanent som en tillfällig skatteförändring.”

Danieli framhåller att valet av tillfälliga sänkningar av matmomsen var ett strategiskt drag för att undvika kritik. Hon säger:

”Men nu har man i stället gjort det lättare genom att själv föreslå att den ska höjas.”

Vidare förklarar hon att det finns stora skillnader i hur Ukraina-stödet och försvarsupprustningen finansieras. Danieli säger:

”Ukraina-stödet är precis en sådan tillfällig utgiftsökning som det finanspolitiska ramverket tar höjd för.”

Hon uttrycker en oro för att det finanspolitiska ramverket kan falla under nästa mandatperiod, vilket kan leda till en mer generös lånepolitik. Danieli anser:

”Det kommer alltid vara så i en valrörelse att man slänger ur sig saker som inte kanske är utrett.”

Avslutningsvis konstaterar hon att det är viktigt att ha klara finansieringsstrategier för statens satsningar, särskilt i en ekonomisk nedgång. Hon avslutar med:

”Människor har vant sig vid att staten kunnat visa på stora ekonomiska satsningar.”