Framgångsfaktorer för ’Made with Sweden’ – Mer än bara ord

Initiativet ”Made with Sweden” har potential att omdefiniera svenska affärer. Men hur ser praktiken ut? Vilka ansvarar för genomförandet och hur kan vi mäta framgång? Det påpekar en expert som skrivit en artikel för Svensk-Amerikanska Handelskammaren.

Den 18 december undertecknade bistånds- och utrikeshandelsminister att ”Made with Sweden” ska hjälpa Sverige möta global protektionism. Genom att byta ordet ”in” mot ”with” signaleras vikten av gränsöverskridande partnerskap. Initiativet innebär ett samarbete mellan myndigheter som Business Sweden och ambassader.

Trots initiativets lovande aspekter saknas konkreta uppföljningsmetoder. Vad händer efter underskrifterna och pressreleaserna? Vem har ansvar för vad? Utan tydliga mätetal blir det svårt att bedöma resultaten. Istället för att fokusera på konkreta mål har initiativet vagare ambitioner som ”kraftsamling” och ”fördjupat samarbete”.

En analys av Business Sweden är nödvändig för att förstå ”Made with Sweden”. Som en hybridorganisation kämpar man med att förena statliga krav på objektivitet med affärskonsultens behov av diskretion. Riksrevisionen har påpekat svårigheterna med att säkerställa rättvis konkurrens.

Det är också värt att notera att trots att Business Sweden redovisar vinster, får den betydande statsbidrag, vilket skapar frågor kring dess affärsmodell. Dubbla roller inom organisationen kan hindra en objektiv utvärdering av ”Made with Sweden”.

För att öka effektiviteten kunde Sverige dra lärdomar från andra länder. Singapore har framgångsrikt implementerat juridiskt bindande avtal med tydliga mål. Nederländerna fokuserar på sektorspecifika avtal och Irland utnyttjar sin globala diaspora för affärsintressen.

För att ”Made with Sweden” ska lyckas, behövs tydliga och mätbara mål för export och investeringar. En ompositionering av Business Sweden till en samordnande roll skulle kunna bidra till detta. Dessutom kan aktivering av diasporan och ett sektorfokus öka effektiviteten.

Avslutningsvis bör Sverige införa ett register över avtal för att öka transparensen. En regelbunden rapportering skulle möjliggöra ökad ansvarighet och ge insyn i initiativets framgångar och motgångar. Om resultaten kan redovisas tydligt, kan ”Made with Sweden” bli ett framgångsrikt initiativ och inte bara ett tomt löfte.