Högskoleprovets påverkan på könsfördelning vid antagningar

En analys av konsekvenserna av att avskaffa högskoleprovet visar att det skulle påverka antagningen av män till flera utbildningar. En simulerad antagning för hösten 2024 antyder att nästan 2 300 män inte skulle ha antagits utan detta prov.

Högskoleprovet är utformat för att ge en andra chans till dem med lägre betyg, vilket ofta innebär att fler män, som presterar bättre på provet, drar nytta av detta.

UHR:s simulering av antagning visade att stora skillnader skulle uppstå. Till exempel skulle 40 procent av de manliga studenterna på psykologprogrammet ha uteslutits. Juristprogrammet skulle ha 30 procent färre män, och socionomutbildningen skulle ha 27 procent färre.

Övergripande sett var skillnaden i totalt antal antagna studenter inte betydande, eftersom de flesta program inte har hög konkurrens. UHR framhäver att högskoleprovet breddar rekryteringen, även när det gäller ålder.

Handelshögskolan i Stockholm är ett exempel där en majoritet av studenterna är män. När de införde ett krav på högskoleprovsresultat sjönk andelen antagna kvinnor från 39 till 29 procent, vilket ledde till att de slopade kravet.

Denna överraskande effekt av högskoleprovet på antagningen har visat sig vara en utmaning för att främja jämställdhet i utbildningen. Enligt UHR drar provet mer män än kvinnor med liknande akademiska förutsättningar.