Höjt bolånetak 2025: En ny möjlighet för förstagångsköpare
Publicerad februari 14, 2026
Publicerad februari 14, 2026

Förslaget om att höja bolånetaket från 85 till 90 procent, som träder i kraft 2025, kan få stora konsekvenser för många förstagångsköpare. En analys från SBAB visar att detta kan minska kontantinsatsen med cirka 61 000 kronor vid köp av en genomsnittlig etta. I storstadsregioner som Stockholm kan beloppen vara betydligt högre, vilket samtidigt kortar ner spartiden avsevärt.
Den föreslagna förändringen, som ska gälla från den 1 april, kommer att påverka många ungas möjlighet att köpa sin första bostad. SBAB:s studie, baserad på data från Booli Pro, visar att skillnaderna i kontantinsats varierar kraftigt mellan landets olika regioner.
– Det höjda bolånetaket som nu föreslås är en fantastisk nyhet för alla förstagångsköpare. Det sänker trösklarna in på bostadsmarknaden påtagligt. Unga som tidigare behövde ta dyra blancolån för att finansiera den sista biten får nu möjlighet att ta lån med bostaden som säkerhet, vilket är både tryggare och billigare, säger hon.
SBAB:s analys visar också att spartiden för kontantinsatsen kommer att minska. I snitt förväntas det ta 55 månader att spara ihop till kontantinsatsen med nuvarande regler, medan ett höjt bolånetak skulle minska denna tid till 33 månader.
Störst effekt ses i Stockholm, där spartiden kan minskas med nästan 4,5 år. – Att spartiden i snitt bedöms minska med 1,5 år är såklart toppen. Det är lång tid för en ung person som vill köpa sin första bostad, säger hon.
Det finns även en uppfattning att effekten av det höjda bolånetaket kan försvinna om bostadspriserna stiger. SBAB:s analys visar dock att behovet av kontantinsats trots prisökningar skulle vara lägre, vilket innebär att fördelarna med det nya bolånetaket kvarstår.
Genom att sänka kravet på kontantinsatsen minskas också behovet av att ta dyrare lån utan säkerhet, vilket ofta innebär högre risk. För förstagångsköpare innebär detta en snabbare väg in på bostadsmarknaden.
Frågor som ofta dyker upp inkluderar hur mycket kontantinsatsen minskar och hur mycket spartiden påverkas. Enligt SBAB minskar kontantinsatsen i genomsnitt med 61 000 kronor, och spartiden minskar från 55 månader till 33 månader. I Stockholm beräknas behovet av kontantinsats sjunka med drygt 150 000 kronor.
I slutändan kan höjningen av bolånetaket ge fler unga möjlighet att äga sin bostad, vilket kan förändra dynamiken på bostadsmarknaden.