Inflationens påverkan på räntebeslut

Inflationen fortsätter att öka, vilket kan leda till räntehöjningar som påverkar hushållens bostadsekonomi. Experterna har olika åsikter om läget. Ny statistik från SCB publiceras på tisdagen.

Swedbanks prognoschef, Andreas Wallström, förutspår att inflationen, mätt med KPIF, stiger till 2,2 procent i mars, upp från 1,7 procent i februari.
– Det är drivet av stigande energipriser, framför allt på drivmedel, men även flygpriserna har stigit lite, säger han.

Utan de snabbt stigande energipriserna landar inflationen på 1,4 procent på årsbasis, enligt Wallström. Det verkar som om läget inte är kritiskt.

Danske Banks chefsekonom, Susanne Spector, gör en liknande bedömning, men hennes syn på följderna skiljer sig. Swedbanks ekonomer förväntar sig att inflationen håller sig under Riksbankens mål under 2026, vilket innebär att inga räntehöjningar blir aktuella detta år.

Susanne Spector anser att de stigande energipriserna kommer att påverka priser på andra varor, inklusive plast och helium, som är viktiga för halvledartillverkning.
I denna situation kommer kronan att pressas, vilket kan förstärka inflationsriskerna i Sverige, säger hon.

– Så vi räknar nu med att Riksbanken höjer räntan tre gånger i år, säger hon.

Även Andreas Wallström indikerar att Riksbanken kan komma att höja räntan.
– Riskbilden är ju att det blir någon höjning i år, säger han.

Räntemarknaden räknar med 2–3 höjningar under året. Samtidigt bidrar den halverade matmomsen till att dämpa inflationen, vilket kan leda till att livsmedelspriserna sjunker med omkring 5 procent i april.

– Men därefter kommer de stiga snabbare än trend, säger Andreas Wallström och förklarar att energipriserna kommer att påverka livsmedelssektorn.