Kritik mot EU:s naturrestaureringslag: Risker för jobb och produktion

Det finns en växande oro över hur EU:s nya naturrestaureringslag kommer att påverka flera branscher i Sverige. Skogsindustrin, gruvnäringen, byggsektorn och jordbruket uttrycker alla bekymmer över potentiella negativa konsekvenser som kan resultera i färre jobbmöjligheter, minskat bostadsbyggande och hot mot livsmedelsproduktionen.

Inom kort kommer Naturvårdsverket och andra myndigheter att presentera planer för hur Sverige ska implementera EU:s lag, vilket ställer krav på återställande av minst 20 procent av landets och havets ekosystem senast 2030.

Dessa regler inkluderar skogar, våtmarker och urban grönska. Den svenska skogsindustrin befarar att strikta regler och högre referensnivåer kan påverka investeringar och konkurrenskraft negativt.

Gruvnäringen ser risker i att skärpta markrestriktioner kommer att hindra nya etableringar. Byggsektorn är orolig för att minskade möjligheter till bostadsbyggande kan bli en konsekvens av kraven på grönytor.

Kommuner ifrågasätter hur de ska kunna uppfylla grönytekraven, särskilt när privata villatomter räknas in. Jordbruket ser både möjligheter men också hot mot livsmedelsproduktionen beroende på hur stor del av marken som krävs för restaurering.

Det är osäkert hur referensvärdena för olika naturtyper kommer att fastställas, vilket kan påverka Sveriges konkurrenskraft. Emma Berglund, ansvarig för skogsfrågor på Skogsindustrierna, uttrycker att det är viktigt att Sverige utnyttjar den flexibilitet som finns i förordningen.

Tobias Kluge från Svemin varnar för att begränsningar av markanvändning kan få kedjeeffekter på andra verksamheter. Om stora skogsområden omfattas av restriktioner kan det även påverka gruvdrift och infrastruktur.

Inom byggsektorn pekar Emma Bonnevier på att artikel 8 i EU:s förordning kan skapa problem, då den fastställer att urban grönska inte får minska. Flera kommuner har identifierats med otillräcklig grön yta och står inför utmaningar i att uppfylla dessa krav.

Mattias Borgström från Svedala kommun påpekar att det kan krävas kompensation för minskad grönyta, vilket kan påverka framtida exploateringsplaner. Detaljplanering kan bli mer komplicerad och tidskrävande, vilket redan är en utmaning för kommunerna.

Christer Jansson från LRF Väst framhåller att det kan finnas fördelar med restaureringslagen, men det är avgörande hur restaurering balanseras mot behovet av stabil livsmedelsproduktion. Det är nödvändigt att lantbrukarna involveras i beslutsprocessen för att minimera konflikter mellan mål.